Kaninen, lagstiftning och forskning på utrymme och berikning

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Författare: Sennah Pettersson; [2018]

Nyckelord: kanin; kaniner; lagstiftning; berikning; utrymme; beteende;

Sammanfattning: Kanin (Oryctolagus cuniculus) var det tredje vanligaste sällskapsdjuret i Sverige 2012. Det hålls även för bl.a. köttproduktion och i forskningsförsök. Dessa hållningssätt är dock väldigt annorlunda från hur deras vilda släktingar lever. Denna litteraturstudie syftade till att undersöka hur svensk lagstiftnings minimikrav gällande utrymme och berikning tillgodoser kaninernas möjligheter att kunna bete sig naturligt. Vad finns det för risker om dessa inte uppfylls? För att svara på om kaninernas möjlighet till att bete sig naturligt tillgodoses och om det finns risker om det inte tillgodoses gjordes en studie i vad forskningen kommit fram till. Forskningen pekar på att kaniner hålls i för små burar i de studier som har gjorts. Dock har flera av dessa studier gjorts på populationsdensiteter som är högre än vad svensk lagstiftning tillåter. Även höjden på burtaket i forskningen är ofta lägre än svensk lagstiftning. Forskningen antydde att kaniner föredrar lägre burar under sin inaktiva tid och högre tak på buren när de var aktiva. Det fanns även resultat som visade på att kaniner inte föredrar burar utan tak. Det behövs dock mer forskning på höjderna som anges i den svenska lagstiftningen. Kaniner har enligt lagstiftningen rätt till en berikad miljö som ger dem möjlighet att sysselsätta sig. En studie visade att berikning är viktigt för kaniner, ibland viktigare än storleken på ytan. Kaniner har rätt till gnagarmaterial och det visade sig att burar med någon form av berikning som exempelvis trädstrukturer gav en minskad stressnivå hos kaninerna i försöket. Kaniner ska enligt lagstiftningen ha tillgång till en hylla. Forskningen är inte överens om vad hur kaninerna föredrar att utnyttja den eller om den har en positiv effekt. Det verkar dock inte finnas några indikationer på att den är dålig för kaninernas välfärd och därför bör den föreskriften fortsätta gälla. Nätbottnar är inte tillåtna enligt svensk lagstiftning om kaninen inte har möjlighet att nå marken under nätet. Dock visar studier att kaniner i viss mån föredrar nätgolv, där de kan trampa ner sin avföring, framför halmbäddar. Det kan vara för att de har lättare för att hålla sig rena om de inte kommer i kontakt med sin avföring. Kaniner är sociala djur och i föreskrifterna för sällskapskaniner finns en allmän rekommendation att kaniner hålls i par eller i grupp. Detta kan det leda till att kaniner kan komma att hållas ensamma vilket de inte föredrar då det visats att de är villiga att arbeta för social stimulering. I studier på fysiologiska konsekvenser av olika burstorlekar såg man att kaniner som hade större burar fick kraftigare ben och lägre vikt på grund av ökad fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis verkar det som att kaninhållningen är relativt bra i Sverige men forskning bör göras på hur den kan göras bättre.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)