En metodutvärdering av pulsparametrar och beteenderegistrering i samband med utfodring av häst

Sammanfattning: Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sänker hjärtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mäta hjärtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar på en minskad parasympatisk aktivitet och det sker när hästen är psykiskt frustrerad. När hästen är frustrerad under en kort tid går HR upp. HRV mäter tempo, tryck och längd mellan hjärtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos häst är kopplade till foder och utfodring och därför är det intressant att försöka mäta hur stor frustration hästen har vid olika utfodringssituationer. Syftet med den här studien är att undersöka om mätning av hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariation och beteenderegistrering går att använda som metod för att upptäcka skillnaden mellan olika utfodringssituationer. Studien avgränsar sig till utfodring av grovfoder i box och i grovfoderautomater. Frågeställningen är: Går det att mäta skillnader i hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariation och beteende vid olika utfodringssituationer? Är det en användbar metod? Fem varmblodstravare ingick i studien, de var alla valacker. De hölls på box och i aktiv grupphållningssystem under mätningarna. Där studerades beteende och hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariation (HRV) i olika utfodringssituationer mättes. Hjärtfrekvens och HRV registrerades med pulsband och pulsklocka (CS600X) från Polar Electro, Finland. HRV bearbetades med Kubios HRV program. Data analyserades med SAS mixed model. Beteenderegistrering skedde med ett etogram, där observatörerna registrerade när hästarna sparkade i väggen, skrapade med hoven, stegrar/hoppar, slängde med huvudet, visade aggressivitet mot andra hästar, blev störda av andra hästar samt för i box även gnäggade/lät. I resultatet kunde man se att häst eller dag inte hade någon effekt på någon variabel, utan att det var behandlingen (utfodringssituationerna) som gav effekt och därför kan metoden användas för att mäta skillnader vid olika utfodringssituationer. I studien hade försökshästarna en högre hjärtfrekvens vid utfodring i grovfoderautomaterna än i box, vilket kan bero på att hästarna rör sig mer i aktiv grupphästhållning och har en högre hjärtfrekvens redan innan de går in i automaterna. HRV var lägre vid utfodring i box än i grovfoderautomaterna, vilket visar på att hästarna var mer frustrerade i boxen. När hästarna gick in i automaterna utan att bli utfodrade höjdes hjärtfrekvens och HRV sänktes. Det kan vara en indikation på frustration hos hästarna. Beteenderegistreringen visade på mer aggressivitet vid grovfoderautomaterna, troligtvis på grund av köbildning vid automaterna och det kan också vara en anledning till varför HR var högre i grovfoderautomaterna. Slutsatsen av studien är att det går att se skillnader i HR och HRV vid olika utfodringssituationer och att det därför är en användbar metod.