Ett mikroklimats påverkan på en byggnads energianvändning

Sammanfattning: Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov.  I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad. Byggnaden har antagits ha kontorsverksamhet och vara placerad i Stockholm. Glasbyggnaden har ingen mekanisk ventilation och ingen tillförsel av värme eller kyla görs. Vid övertemperaturer i mikroklimatet öppnas vädringsluckor. Resultatet visade att för en byggnad av nybyggnadsstandard kan 30 % av värmebehovet reduceras, något som ledde till en minskning med 10,6 % av driftenergin och en minskning med 6,0 % av den totala energianvändningen för byggnaden. På en mindre isolerad byggnad blev effekten större, värmebehovet minskade 41,1 %, driftenergin minskade med 30,8 % och den totala energianvändningen minskade med 22,9 %. Då fönstren i innerbyggnaden har låga g-värden ökade kylbehovet när mikroklimatet lades till, men för en byggnad med mindre isolering och med fönster med högre g-värde minskade även kylbehovet när mikroklimatet lades till. Mikroklimatet gör att medeltemperaturen per månad ökar utanför innerbyggnadens klimatskal. Ökningen hos temperaturen blir större ju fler soltimmar månaden har. Månader med i princip ingen sol alls har mikroklimatet endast marginellt högre temperatur. Under ett dygn varierar temperaturerna betydligt mer med mikroklimatet. Nattetid eller vid andra tillfällen då solen inte är framme är temperaturen endast någon grad över utomhustemperaturen, men då solen är framme kan skillnaderna bli 10 °C ‑ 15 °C mellan mikroklimatets temperatur och utomhustemperaturen. Temperaturstyrning med olika gränsvärden under sommaren jämfört med övriga året möjliggör bättre utnyttjande av mikroklimatets möjligheter att spara energi.