IFRS-lämplig utgångspunkt för bolagsbeskattning?

Sammanfattning: Uppsatsens titel: IFRS - lämplig utgångspunkt för bolagsbeskattning? Seminariedatum: 2009 - 06 - 04 Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i redovisning, FEKK01 (15 hp) Författare: Zarmeena Nassery, Merisa Krijestorac, Emanuela Andersson Handledare: Kristina Artsberg Nyckelord: Redovisning, IFRS, bolagsskatt, verkligt värde, skatterättsliga principer Bakgrund: Redovisningsreglerna har under senare tid blivit alltmer internationella. Som konsekvens av en EG-förordning skall svenska noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med de internationella standarder som IASB ger ut. Vidare följer av RFR2 att även årsredovisningen i noterade bolag skall tillämpa dessa standarder dock med vissa undantag. Problem: Svensk företagsbeskattning tar sin utgångspunkt i företagets redovisning och i god redovisningssed. Är det lämpligt att internationella standarder skall styra svensk bolagsbeskattning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera IFRS:s lämplighet som utgångspunkt för bolagsbeskattning. Avgränsningar: Uppsatsen tar upp IFRS-koncerner inklusive dess juridiska enheter men inte beskattning av kreditinstitut, värdepappers- och försäkringsbolag. Metod: Den här uppsatsen har ett kvalitativt angreppssätt med en induktiv och deskriptiv ansats. Teoretiska ramar: Uppsatsens teoretiska ramar består av viktiga principer inom redovisning och beskattning samt teorierna normbildningsprocessen, intressentsynsättet, agentteorin, nätverksteorin, aktörssynsättet, institutionell teori samt motstånd mot förändring. Empiri: Det empiriska materialet består av information insamlad via dokumentstudier och strukturerade elektroniska intervjuer med parter och experter från utredningen SOU 2008:80 Resultat: Studiens resultat av IFRS lämplighet som utgångspunkt för bolagsbeskattning är att IFRS kan vara en bra utgångspunkt för bolagsbeskattning men med tillägg och undantag. IFRS är ej lämplig att användas i sin fulla form pga. dess subjektivitet och möjlighet till olika tolkningar av standarderna. Förslag till fortsatt forskning: En jämförelseanalys mellan begreppen av företagsekonomiskt rättvisande resultat respektive den skattemässiga definitionen för det beskattningsbara resultatet skulle utgöra ett intressant fördjupningsämne. Dessutom hade det varit intressant att göra om vår uppsats om ett par år för att belysa utvecklingen på området.