Avgifter och avkastningar: Får man vad man betalar för?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka om det förekommer ett samband mellan riskjusterad avkastning hos 161 Europafonder och dess årliga avgift. Vi använder oss av Jensens Alpha och Information Ratio som riskjusterade avkastningsmått för var och en av fonderna. De har räknats ut genom data av veckovisa NAV-kurser, uttryckta efter avdrag för avgifter, mellan april 2014 och mars 2019. Varje fond är riskjusterade genom ett jämförelseindex som Morningstar anser vara det mest lämpade utifrån deras standardiserade kategorisering. Sambandet undersöktes genom att utföra en regression mellan respektive avkastningsmått och fondernas årliga avgift. Utifrån regressionerna observeras inget statistiskt signifikant samband på 5%-signifikansnivå. Det betyder att en fond med högre avgifter inte nödvändigtvis genererar varken en högre eller lägre riskjusterad avkastning jämfört med en fond med lägre avgift. Detta signalerar en tendens att den effektiva marknadshypotesen kan bli gällande i dess halvstarka form.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)