Samspelet mellan chef och HR-avdelning : vilken inverkan har det vid stresshantering?

Detta är en Magister-uppsats från Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Arbetsrelaterad stress är en stor riskfaktor i dagens organisationer vilket har påvisats av en stor mängd forskning. Trots att arbetsgivarens skyldighet att motverka ohälsa hos sina anställda är lagreglerad kvarstår problematiken om stress på arbetsplatser. I denna problematik existerar det delade meningar om det är chefen eller HR-avdelningen som kan utföra den mest gynnsamma stresshanteringen. I denna studie har vi därmed behandlat hur samspelet mellan chef och en centraliserad alternativt decentraliserad HR-avdelning påverkar en chefs agerande vid stresshantering. För att få en bättre insikt för detta sampel har vi utfört en jämförande fallstudie i två olika företag där vi fått möjligheten observera den rådande arbetsmiljön och att utföra 13 intervjuer med chefer, medarbetare och en HR-representant. I vår teoretiska referensram har vi kombinerat organisatoriska perspektiv för att bättre kunna förstå det komplexa samspelet som finns mellan HR-avdelning och chef.Ur det empiriska materialet framgår det att majoriteten av respondenterna i båda företagen betraktar den centraliserade HR-avdelningen som en extern funktion utan insikt i den operativa verksamheten. Detta innebär att cheferna självständigt och med stor handlingsfrihet får hantera problematiska situationer som kan vara stressrelaterade. Vidare framgår det även att samspelet mellan cheferna och HR-avdelningarna vid stresshantering är begränsad eftersom de centraliserade HR-avdelningarna saknar insyn i den operativa verksamheten. I vår analys framhävs det att chefens inställning tillsammans med organisationskulturen i företagen påverkar implementerandet och användandet av HR-avdelningens tjänster i den operativa verksamheten.Inställningen som chefen har till HR-avdelningen influerar övriga aktörer i verksamheten och således även organisationskulturen. Då en centraliserad HR-avdelning bidrar till en självständighet för chefen kan detta försvåra alternativt underlätta chefens agerande vid stresshantering. Om en chef kan hantera ett situationsanpassat ledarskap kan detta bidra till välmående medarbetare och en gynnsam stresshantering. Dock har både denna studie och tidigare forskning visat indikationer på att en chef inte alltid hinner prioritera faktorer som stresshantering. I dessa fall kan närmare kontakt med HR-medarbetare vidareutveckla chefens stresshantering. Oavsett utformning av HR-avdelning är det avgörande att organisationskulturen, som formas av cheferna och medarbetarna, främjar denna strukturering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)