Mellan stigma och respektabilitet. En studie av identitetsformering och hemlöshet

Sammanfattning: Hur gör hemlösa identitet? Syftet med uppsatsen är att studera identitetsformering och hemlöshet. Detta görs utifrån material som samlats in under ett fältarbete på gatutidningen Alumas Malmökontor. Fältarbetet genomfördes med fenomenologins tanke om ”att vara där” i åtanke. Både deltagande observationer och intervjuer har genomförts. Teoretiskt utgår jag från subjektspositionerna stigma och respektabilitet vilka bildar ett spänningsfält inom vilket de hemlösa gör identitet. Detta görande studeras genom Judith Butlers performativitetsteori där både det materiella och det diskursiva sätter gränser och skapar möjligheter för identitetsformeringen. Följaktligen tas både föreställningar kring hemlöshet och den hemlöses kropp in i analysen som något denne måste förhålla sig till. Livet som hemlös innebär att man inte kan kontrollera vare sig någon plats eller sin dygnsrytm. Detta medför ett avvikande som i sin tur innebär att den hemlöses möjlighet att ta plats minskar. För att närma sig respektabilitet, och således normaliseras, kan Aluma användas som ”moralisk karriärväg” där man lär sig det sätt att leva vilket av omgivningen ses som rätt. Genom ett respektabelt agerande får den hemlöse således legitimitet att återigen ta plats. Med sin kropp och sitt agerande gör den hemlöse identitet. Denne regleras av olika normativa föreställningar, men kan samtidigt omförhandla dessa föreställningar genom ett agerande som utmanar och ifrågasätter dessa. Att det föreligger både stigmatiserande och normaliserande bilder av hemlöshet ger den hemlöse ett spektrum av möjligheter då denne gör identitet. Samtidigt påverkas dessa möjligheter beroende på materiella omständigheter, ex. om kroppen är smutsig eller ren och om kläderna är hela eller slitna.