Uppdragsöverskridande, handläggningsfel och preklusion - Klanderrättens snåriga stig

Sammanfattning: Summariskt kan skiljeförfarandet beskrivas syfta till ett snabbt och slutligt avgörande av tvister utan insyn från utomstående. Med denna bakgrund är det av stor vikt för de involverade parterna att tvistelösningen inte efterföljs av en långdragen och offentlig process i allmän domstol. I svensk rätt finns därav ingen möjlighet att överklaga ett skiljeförfarande. Detta sätter stora krav på att skiljemännen följer grundläggande processuella regler för att garantera rättssäkerheten. Det innebär även att någon form av domstolskontroll är nödvändig för att förhindra att grova förfarandefel blir bestående. En avvägning mellan intresset av ett snabbt och slutligt avgörande och intresset av ett rättssäkert förfarande måste göras. Domstolskontrollen har i den svenska lagstiftningen kommit till uttryck i reglerna om skiljedoms ogiltighet och klander av skiljedom. Syftet med denna uppsats är att avhandla de centrala delarna av klanderrätten och utreda hur rättsläget på rättsområdet ser ut. Fokus läggs på de två punkter i regleringen som fått störst genomslag i praxis, uppdragsöverskridande och handläggningsfel, samt reglerna om preklusion. Utredningen konstaterar att det finns många områden där rättsläget är oklart och omdiskuterat. För att få ett internationellt perspektiv på rättsområdet görs slutligen en jämförelse med modellagen. Detta internationella regelverk stämmer till stora delar överens med motsvarande bestämmelser i LSF. På ett fåtal punkter skiljer sig dock ordalydelsen i modellagen från LSF, framförallt innehåller modellagen en tidsfrist för preklusion som saknas i den svenska lagstiftningen. De huvudsakliga slutsatserna behandlar de områden där rättsläget för klander av skiljedom är oklart. Framförallt återfinns sådana oklarheter vid uppdragsöverskridande i skiljeförfaranden med internationella parter. Lagstiftaren har i förarbetena förslagit en ordning där vissa av de principer som tillämpas när tvist rör svenska parter ska få ett annat innehåll när tvist rör internationella parter. Denna ordning föreslås förändras. Förändringar förespråkas även på områden där lagstiftaren applicerat principer på skiljeförfarandet som skapats för förhållanden vid tvist inför allmän domstol, utan reflektion över olikheterna som finns mellan de båda instituten. Oklarheter i förhållande till samtliga andra behandlade områden skulle även kunna lösas genom vissa förtydliganden i lagtexten.