Vilken roll har undantagsbestämmelsen i matematik? En intervjustudie med rektorer, lärare och specialpedagoger på högstadiet

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur användandet av undantagsbestämmelsenuppfattas i en skolpraktik på högstadiet främst utifrån ämnet matematik.Frågeställningar:• Hur uppfattar rektorer, lärare och specialpedagoger undantagsbestämmelsens funktioni skolsystemet?• Hur ser erfarenheter av undantagsbestämmelsen ut i matematik på högstadiet?• Hur uppfattar rektorer, lärare och specialpedagoger bestämmelsen i förhållande tillmatematik?Metoden som används är kvalitativa intervjuer som är halvstrukturerade. Urvalsgruppen förstudien är två rektorer, tre matematiklärare och två specialpedagoger.Resultatet visar att undantagsbestämmelsens funktion uppfattas som positiv men att den ärsvår att tolka då formuleringen av lagtexten anses otydlig. Arbetet och rutiner kringbestämmelsen på skolor varierar. Erfarenheter av bestämmelsen i matematik på högstadiettycks vara få. Matematik verkar vara ett särskilt svårt ämne att koppla till bestämmelsen.Förhållandet mellan matematikhinder och undantagsbestämmelsen har få givna kopplingar.Dyskalkyli, föreställningsförmåga och arbetsminne är de möjliga kopplingar som nämns.Uppfattningen är att extra anpassningar och särskilt stöd oftast kan lösa de hinder som uppstårinom matematik för elever.Tolkningsutrymmet i styrdokument skapar moraliska dilemman som lärare ställs inför vidbedömning och eventuell aktualisering av undantagsbestämmelsen. Lärare påverkas av yttrepåtryckningar som kan inverka på deras bedömningsarbete där bestämmelsen kan vara en del.Med anledning av att bestämmelsen anses svår att tolka och särskilt komplicerad att kopplatill matematik borde varje enskilt fall noggrant diskuteras lokalt med den expertis som finnsatt tillgå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)