En förändring av arbetslösheten i Sverige, påverkar det brottsligheten? : En ekonometrisk ansats

Sammanfattning: Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010. En konsekvens av detta kan tänkas vara att brottsligheten påverkas. Vi har med hjälp av den statistiska metoden multipel regressionsanalys undersökt om, och i sådana fall hur våldsbrott samt stöld-, rån- och häleribrott påverkas när arbetslösheten förändras. Detta har utförts i två olika modeller, en för varje brottskategori, VB-modellen som behandlar våldsbrott och SB-modellen som innehåller stöld-, rån- och häleribrott. Då det även kan finnas andra variabler som påverkar brottsligheten har vi tagit med ytterligare åtta stycken i vår regression. Dataunderlaget är hämtat SCB, BRÅ och AMS hemsidor och avser samtliga Sveriges kommuner under åren 1996 till 2008. Resultatet av regressionen i VB-modellen visade att, om arbetslösheten ökar med en procentenhet så kommer antalet anmälda våldsbrott att minska med 0,019 brott per 1 000 invånare. När man sedan analyserar resultatet i SB-modellen ser vi att antalet stöld-, rån- och häleribrott per 1 000 invånare ökar med 4,216 om arbetslösheten ökar med en procentenhet.