(O)försvarliga uttalanden – En analys av domstolars försvarlighetsbedömningar i förtalsmål med koppling till #metoo

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Under hösten 2017 påbörjades #metoo-rörelsen av kvinnor som en reaktion på deras utsatthet för mäns våld. Efter att flera kvinnor i Sverige på sociala medier pekat ut män som utsatt dem för sexualbrott har de blivit åtalade och dömda för förtal. De fällande domarna har legat till grund för debatt och förtalsbestämmelsen har diskuterats i både doktrin och media. Med #metoo-rörelsens ursprung som teoretisk utgångspunkt syftar uppsatsen till att undersöka försvarlighet som grund för straffrihet från förtal utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Undersökningen görs genom en studie av fem förtalsmål med koppling till #metoo och en kritisk granskning av domstolarnas försvarlighetsbedömningar. I uppsatsens utredande delar framkommer att en bedömning av försvarlighet innebär en avvägning mellan motstående intressen där yttrandefrihet väger tungt, bland annat på sådana områden där den offentliga debatten är en viktig del av det demokratiska samhällsskicket. Omständigheter som kan tala för försvarlighet innefattar bland annat att målsäganden har en offentlig ställning i samhället och att uttalandet syftat till att förebygga skada hos andra. I de fem granskade förtalsdomarna berör domstolarna flertalet omständigheter i sina försvarlighetsbedömningar. I flera av målen anses målsäganden exempelvis ha en sådan offentlig position som kan tänkas påverka uttalandets försvarlighet. Kvinnornas syften med namngivningarna samt anklagelsernas allvarlighetsgrad diskuteras även i viss omfattning. Efter att domstolarnas försvarlighetsbedömningar presenterats analyseras deras tolkning och tillämpning av rätten. Enligt gällande rätt kan flera av omständigheterna i målen tala för att kvinnornas uttalanden är att betrakta som försvarliga. Trots det är domstolarnas försvarlighetsbedömningar begränsade till att främst beröra aspekter som talar mot försvarlighet. Rättstillämparen nyttjar inte hela det utrymme som enligt gällande rätt existerar för att argumentera till de tilltalade kvinnornas fördel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)