Modeller för skattning av den vertikala fördelningen av biomassan på klena träd i röjningsgallringar

Sammanfattning: I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests. Vid regressionsanalyserna användes höjd samt kvadrering och kubering av höjd som förklarande variabler till den vertikala fördelningen av biomassa för tall, gran och björk. Även funktioner för fördelningen av stamved, stambark och grenar inkl. barr togs fram. Resultaten visar att med hjälp av våra funktioner kan man se att en stor del av biomassa finns långt ner i träden. Denna andel varierar dock mellan de olika trädslagen. För tall finner man att vid 75 % av trädhöjden finns 86 % av den totala biomassan med en förklaringsgrad på 99,8 %. För både gran och björk finns 93 % av biomassan vid 75 % av höjden. Dessa funktioner har förklaringsgrad (R2= 99,9 %). Dock är vissa konstanter icke signifikanta på signifikansnivån 0,05. Funktionerna i detta arbete skulle kunna integreras i en skördardator som ett hjälpmedel för optimal aptering. Dock krävs det att funktionerna vidareutvecklas med ett bredare dataunderlag då våra funktioner endast bygger på data från tre bestånd inom samma region (Västerbottens inland).