Att kartlägga sociala värden i stadens utemiljö : sociotopkartering som metod i Stockholm och Göteborg

Sammanfattning: Sociotopkartering har använts som metod sedan början av 2000-talet i Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Sociotopkartan i Göteborg ska bli komplett under sommaren 2013 och täcka hela staden. Jag är delaktig i slutförandet genom en sommartjänst på park- och naturförvaltningen i Göteborg. Syftet är att uppsatsen ska bidra med kunskap om sociotopkartan och vara en referens i vidare undersökning av metoden. I uppsatsen har jag valt att fördjupa min kunskap om uppkomsten av sociotopkartan genom att göra en litteraturstudie. Denna litteraturstudie har stadens utemiljö som utgångspunkt, med hensyn till stadsplanerarens roll, stadsbyggnadsideal och kartan som redskap. Stadsplanerarens roll har förändrats och beskrivs idag i form av en facilitator som samlar andras åsikter för att göra välgrundade planeringsbeslut. I uppsatsen diskuteras även funktionalismens intåg i städerna samt den kritik som uppstod mot funktionalistisk och modernistisk utformning av offentliga rum. De stadsbyggnadsideal som råder idag förordar den kompakta staden där konflikter oundvikligen uppstår. Kartans roll beskrivs i uppsatsen som ett redskap för att visualisera information. Sociotopkartan uppstod som ett sätt att skapa förståelse för värden som annars är svåra att beskriva och argumentera för. En jämförande studie av Stockholms och Göteborgs arbete med sociotopkartan har genomförts och visar på vissa skillnader och likheter. Skillnaderna tar uttryck i olika utföranden, vem som ansvarar för kartorna och hur sociotopkartorna är utformade. Likheter består i hur kartorna används i de båda städerna. Exempelvis är kartan ett kunskapsunderlag i både Stockholm och Göteborg. Utifrån sociotopkartan görs analyser av sociala värden, analyser som senare ligger till grund för plandokument inom grönplanering. Den avslutande delen diskuterar och svarar på de inledande frågor som ställts om sociotopkartan. Nackdelar och fördelar med sociotopkartan sammanfattas och så konstateras att en sociotopkarta får olika resultat beroende på vem som gör den och frågan ställs om det behöver vara negativt. I denna del utvärderas också uppsatsens metod och förslag ges till vidare studier.