Bondehushållets försörjningsmönster. Studie i ett bondehushålls tidsdisposition och medlemssammansättning 1870-1900-

Detta är en Kandidat-uppsats från Ekonomisk-historiska institutionen

Sammanfattning: Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser. Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården. Under livscykelns gång förändras, utökas och minskas, produktionen i relation till husbondens egen fas i livet. I kombination med aggregerad data från myndigheter har bondedagboken använts för att ge en detaljerad källa av den ekonomiska vardagen vid bondehushållet. Studien visar att bondehushållet marknadsanpassade sin produktion och utnyttjade det växande näringslivet i socknen för fortsatt förädling av egna varor. Processen tog sig även uttryck i medlemssammansättningen då primärt pigor anställdes för boskapsskötseln, vilket traditionellt utfördes av kvinnor. Bondehushållets livscykel kan utifrån nuvarande studie inte sägas ha ändrat marknadsanpassningen. Samtidigt framgår att interna konflikter om gårdsansvar inverkade på försörjningsmöjligheterna. En utvecklad metod krävs för att värdera betydelsen av husbondens livscykel för bondehushållets försörjningsmönster, framförallt om en närmare förståelse av kvinnors arbete ska kunna uppnås.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)