Mitt, ditt eller vårt? - En undersökning av den familjerättsliga figuren dold samäganderätt

Sammanfattning: Den nära personliga och ekonomiska gemenskap som ofta finns mellan makar respektive sambor har i alla tider gett upphov till en mängd särskilda regler som reglerar parternas mellanhavanden. Genom den så kallade giftorätten har makar en rätt till likadelning av giftorättsgodsets värde vid bodelning. Syftet med likadelningen är att skydda den ekonomiskt svagare maken och att åstadkomma en ekonomisk utjämning mellan makarna. Giftorätten fick sin nuvarande utformning i samband med införandet av 1920 års giftermålsbalk (1920:405). Samtidigt separerades giftorätten från äganderätten och idag äger vardera maken sin egendom under pågående äktenskap. Likadelningen har kritiserats för att inte passa in i det moderna samhället och i förarbetena till dagens äktenskapsbalk (1987:230) betonades istället vikten av att främja ekonomisk självständighet mellan makar. Men även om dagens förhållanden ser annorlunda ut jämfört med för 100 år sedan och trots strävandena efter ekonomisk självständighet finns likadelningen alltjämt kvar. Det finns dessutom en liknande delningsrätt för sambor enligt sambolagen (2003:376) som dock endast omfattar den gemensamma bostaden och bohaget. Det ekonomiska skyddssyfte som grundar sig i den nära personliga och ekonomiska gemenskap som finns mellan makar respektive sambor har även gett upphov till att det i praxis har utvecklats ett komplement till likadelningen. Dold samäganderätt är en avtalsrättslig konstruktion och innebär att den make eller sambo som inte tagits upp som köpare har ett anspråk på att bli inskriven som ägare. I praxis har HD ställt upp vissa regler om dold samäganderätt. Enligt huvudregeln ska ett påstående om gemensam partsavsikt visas. Om huvudregeln inte är uppfylld kan domstolen under vissa förutsättningar presumera en överenskommelse om samäganderätt. Presumtionsregeln är närmast att betrakta som en bevisregel och innebär att dold samäganderätt kan föreligga om egendomen har förvärvats för gemensamt bruk och den dolde ägaren har givit ekonomiskt bidrag till köpet. Till grund för denna undersökning ligger NJA 2008 s. 826. I avgörandet slog HD fast att även fritidsbostäder kan förvärvas med dold samäganderätt. Med utgångspunkt i ovan nämnda rättsfall är syftet med uppsatsen att klargöra rättsläget och att utreda möjligheterna för en vidareutveckling av den dolda samäganderätten. Undersökningen har visat att motivet bakom den familjerättsliga konstruktionen i första hand är ekonomiskt. Den dolda samäganderätten uppkom för att fylla en lucka i den familjerättsliga lagstiftningen. När egendom gjorts enskild genom äktenskapsförord eller när sambor avtalat om att det inte ska ske någon bodelning försvinner det ekonomiska skydd som likadelningen ger och då kan principen om dold samäganderätt få stor betydelse. Reglerna om dold samäganderätt är nämligen tillämpliga även om det finns ett äktenskapsförord. Dessutom har det framkommit i arbetet att behovet av ett ekonomiskt skydd för den svagare parten finns kvar. Inkomstförhållandena är fortfarande ojämna och lite tyder på att det kommer ske någon förändring inom en snar framtid. Möjligheterna för en vidareutveckling av den dolda samäganderätten är därför stora så länge behovet av ett ekonomiskt skydd finns kvar. Det torde krävas en lösning som ger motsvarande skydd om den dolda samäganderätten skulle tas bort.