Implementering av fysisk aktivitet på arbetstid – en okontrollerad interventionsstudie inom vårdsektorn

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap

Sammanfattning: Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)