Skrivutveckling under gymnasietiden : En komparativ undersökning av meningsbyggnad i elevtexter från Svenska 1 och Svenska 3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks meningsbyggnad i elevtexter. Ett första syfte är att undersöka skrivutvecklingen under gymnasietiden vilket görs genom en jämförelse av meningsbyggnaden i texter skrivna inom ramen för Svenska 1 och Svenska 3. Ett andra syfte är att relatera meningsbyggnaden till texternas betyg. Undersökningsmaterialet består av 32 elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 1 och 3 på gymnasienivå och dessa är jämnt fördelade på betygen E och A. Metoden är både kvantitativ och komparativ i sin utformning där variabler beräknas och jämförs i förhållande till årskurs och betyg. De variabler som undersöks är textlängd, antal grafiska meningar, grafisk meningslängd, antal syntaktiska meningar, syntaktisk meningslängd, andel sammanfallande grafiska och syntaktiska meningar, syntaktisk meningstyp, bisatsfrekvens, bisatstyp, fundamentslängd och fundamentstyp. Då materialet också innehåller speciella konstruktioner undersöks också meningsfragment, satsradningar, referat, citat och dubbla fundament i elevtexterna. Resultatet visar att undersökta meningsvariabler i förhållande till årskurs och betyg uppvisar flera olika tendenser. Vissa variabler, såsom grafisk och syntaktisk meningslängd, fundamentslängd och bisatsfrekvens, uppvisar inga tydliga utvecklingslinjer i förhållande till betyg och årskurs medan variabler såsom textlängd och fundamentstyp verkar kunna kopplas till elevers skrivutveckling. Samtidigt fastställs att samtliga konstruktioner av speciell karaktär, såsom förekomst av meningsfragment, satsradningar, citat, referat och dubbla fundament, kan kopplas till elevers skrivutveckling under gymnasiet. Även om undersökningen visar blygsamma tendenser på gruppnivå för vilka variabler som verkar spela roll för skrivutveckling under gymnasiet kan det konstateras att det krävs kompletterande undersökningar av kvalitativ karaktär för att fullständigt få förståelse för hur elevers skriftspråk utvecklas under gymnasietiden. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)