INSTAGRAM-EFFEKTEN del två

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: År 1826, tog Joseph Nicéphore Niépce det äldst bevarade fotografiet. För att ta detta fotografi krävdes en exponeringstid på åtta timmar. En av Niépces största utmaningar var då att finna en teknik för att bevara fotografierna. Det blir väldigt tydligt att det förr var mycket komplicerat att ta ett fotografi, vilket kontrasterar till 2010-talet - där vi på ett ögonblick kan ta fram mobiltelefonen och fotografera en händelse. I denna studie har vi undersökt det sociala mediet och bilddelningstjänsten Instagram. Vi valde att studera eleverna i tre gymnasieklasser i åldersgruppen 18-19 år, på de kommunala gymnasieskolorna i Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan - vilka utgjorde urvalet i undersökningen. Vi besökte de tre skolorna och delade ut en enkät som eleverna fick besvara. Denna enkät innehöll frågor om bland annat självkänsla, hur de betraktar sig själva och hur de använder Instagram. Syftet med undersökningen var att se om nivå av självkänsla påverkade hur man använde Instagram. Vi ville också se hur användarna väljer att gestalta sig själva med Instagram som verktyg. Av resultaten fann vi bland annat att merparten av eleverna på alla tre skolor hade en bra självkänsla enligt dem själva. Majoriteten på samtliga skolor menar också att de själva inte använder Instagram som ett verktyg för att styra över hur andra ska se på dem - men de tror att andra människor gör det. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)