Seniorers psykiska välmående under pandemin år 2020 i Solna kommun : En kvantitativ studie på före detta Hälsoprojektdeltagare

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på om den psykiska ohälsan bland Solna kommuns seniorer ökat under coronapandemin. Vidare att undersöka vilka strategier denna grupp använt sig av för att öka sitt psykiska välmående under pandemin. Vi har också velat utröna vad seniorerna anser att hälsopedagoger skulle kunna ge för stöd under pandemin. Frågeställningarna: 1) Har den psykiska ohälsan ökat bland seniorerna i Solna kommun under coronapandemin jämfört med tiden innan Corona? 2) Vad har seniorer i Solna kommun använt för strategier för att öka sitt psykiska välmående under coronapandemin? 3) Anser seniorerna i Solna kommun att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad? Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som riktar sig till 72 tidigare hälsoprojektdeltagare från våren 2020 i åldrarna 65–84. Två enkäter har fyllts i; den första innan pandemin, och den andra ett år senare. Från dessa har jämförelser gjorts för att bedöma skillnader. Frågorna rör hälsa och funktion i vardagen, övriga frågor rör valda strategier under Corona samt vad man förväntat sig av hälsopedagoger. Resultat: Signifikanta skillnader på ökad psykisk ohälsa sågs för nio av enkätsvaren. För resterande elva enkätsvar sågs inga signifikanta skillnader. Hälsan bedömdes som sämre än för ett år sedan (p<0,05). 1 av 3 svarade att hälsan är något eller mycket sämre jämfört med 2020. 28%-enheters ökning sågs för de som uppgav att känslomässiga problem stört sociala aktiviteter måttligt, ganska mycket eller extremt mycket (p<0,05). Man uppgav att man kände sig mindre pigg, energisk och lycklig (p<0,05). Strategier som valts för att öka det psykiska välmåendet var TV/skärmtid (61% oftare), tele- och videosamtal (45%) och hemmaträning (44%). Ökning sågs även av motion utomhus (40%) och sociala medier (35%). 7 av 10 ansåg att hälsopedagoger kunnat hjälpa under pandemin. Man hade gärna sett att råd, tips och samtal gavs om hälsa och träning, att träning hölls digitalt och utomhus. Slutsats: Den psykiska ohälsan har ökat hos Solna kommuns seniorer under pandemin. Upplevd hälsa har skattats sämre. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet förenar sig med lägre risk för att drabbas av folksjukdomar och psykisk ohälsa. Hälsopedagogen har en viktig roll i att förhindra fysisk och psykisk ohälsa under tider av pandemier men också i framtiden då man besitter verktygen till att sprida både fysiskt och psykiskt välmående. Det är avgörande att hälsopedagoger blir en prioriterad yrkeskategori för att förhindra folksjukdomar som diabetes, fetma och psykisk ohälsa. Det skulle öka folkhälsan och ge stora samhällsvinster. Ämnesord: Psykisk ohälsa hos äldre, Corona, social isolering, fysisk aktivitet, hälsopedagog