Familjeåterförening i Sverige : En kritik av den tillfälliga lagen

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning var att granska regeringens motiveringar för den tillfälliga lagen om begränsade möjligheter att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Genom att applicera en version av Faircloughs kritiska diskursanalys har undersökningen ämnat avslöja diskursiva praktiker som har lett till en begränsad rätt till familjeåterförening i Sverige. Hur kan regeringens motiveringar förstås som diskursiva befästningar av makt? På vilka sätt har regeringens diskurs relaterad till familjeåterförening förskjutits? Propositionen för lagen har utgjort undersökningens primärmaterial. De huvudsakliga fynden var regeringens sätt att påkalla en nödsituation i Sverige inom vilka begränsningarna av rätten till familjeliv tycks legitimeras, följt av en diskursiv förskjutning i regeringens diskurs som har skiftat från rättighetsbärarens perspektiv till ett perspektiv som grundas i Sveriges intresse av en reglerad invandring genom lagstiftning. Slutsatserna som har dragits är att regeringens diskursiva praktiker tydlig avviker från tidigare accepterad praktik inom diskursordningen samt att detta påvisar en oroväckande maktutövning.