Kär ort har många namn? En socioonomastisk studie av ortnamn i Västra Frölunda och attityder till dem

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Emilia Colombo; [2016-05-27]

Nyckelord: socioonomastik; ortnamn; officiella och inofficiella namn;

Sammanfattning: Undersökningen behandlar högstadieungdomars namnbruk i Västra Frölunda främst s.k. inofficiella namn och attityder till dessa ur ett socioonomastiskt perspektiv. Materialet består av 132 st. besvarade enkäter på tre högstadieskolor i olika områden i Västra Frölunda. Resultaten bekräftar tidigare forskning vad gäller namnbildningsprinciper och inofficiella namn förekommer på alla skolor. De inofficiella namnen som ungdomarna använder kan delas in i olika kategorier, t.ex. förkortningar av det officiella namnet, s.k. kortformer, namn som syftar på platsens/byggnadens egenskap som även uttrycker en värdering och därmed har en s.k. emotiv funktion. Vanliga inofficiella namn är namn på platser som inte har officiella namn samt namn som har en orienterande funktion dvs. lokaliserar var platsen ligger, t.ex. ”Bakom Konsum”. Det faktum att informanten känner sig ”hemma” på en plats verkar påverka om den känner till officiella namn samt använder sig av/och eller bildar inofficiella namn. Ortnamnsforskning ingår inte idag i några styrdokument men är trots detta en forskningsinriktning som har stor potential att bli en givande del av undervisningen i svenskämnet, samt andra ämnen. Ur didaktisk synpunkt är det möjligt att arbeta ämnesöverskridande med socioonomastisk ortnamnsforskning i både samhällskunskapen, historie- samt svenskämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)