Statsstöd till public service-TV, -Snedvrider stödet konkurrensen på TV-marknaden?

Sammanfattning: Konkurrensen på TV-marknaden har ökat dramatiskt de senast 20 åren. Inom EU har medlemsstaterna öppnat upp marknaden för konkurrens samtidigt som man har velat bevara det som kallas public service-TV eller, som det heter på svenska, TV i allmänhetens tjänst. Public service-TV kan helt eller delvis finansieras genom statliga medel. Detta har fått som konsekvens att flera privata kanaler i Europa har lämnat in klagomål till kommissionen. Klagomålen har gällt överträdelser av artikel 87.1 i EG-fördraget i samband med statlig finansieringen av public service-TV. De klagande har ansett att finansieringen leder till en snedvridning av konkurrensen på TV-marknaden. TV-marknaden har avgränsats av kommissionen i ett antal rättsfall. I denna uppsats tar jag upp fyra olika produktmarknadsavgränsningar, tittarmarknaden, marknaden för inköp av program samt marknaden avgränsad utifrån både distributionsform och finansieringsmetod. De två sistnämnda är de som har använts av kommissionen vid bedömning av en konkurrenssituation. De andra två har endast nämnts som tänkbara marknadsavgränsningar men har aldrig blivit avgörande för en konkurrensbedömning. Det finns ett stort antal aktörer på den svenska TV-marknaden varav SVT, som har ett public serviceuppdrag, och TV4, som har ensamrätt att sända reklam-TV i det analoga marknätet, är det största. TV-sändningarna i Sverige regleras av Yttrandefrihetsgrundlagen, Radio och TV-lagen samt TV-direktivet. SVT:s och TV4: sändningar regleras dessutom av respektive kanals sändningstillstånd. Public service är ett begrepp som innefattas i det vidare begreppet tjänster i allmänhetens intresse. Den exakta definitionen av vad som utgör public service beslutas av varje enskild medlemsstat. Dock har gemenskapen genom ett antal dokument satt upp ramar för vad som anses som public service. Det understryks i dessa dokument att public service-TV har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i ett samhälle samt bevarade av mångfalden i medierna. I Sverige definieras public servicebegreppet i SVT:s sändningstillstånd. Många kanaler i Europa är blandfinansierade, d.v.s. de finansieras både genom statliga medel och kommersiellt. Det är framförallt dessa kanaler som utgör ett hot mot konkurrensen. För att komma till rätta med detta har kommissionen tagit fram ett tillägg till det så kallade Insynsdirektivet som ger kommissionen rätt att undersöka de finansiella relationerna mellan medlemsstater och offentliga företag. Tillägget innebär att företag som både får statligt stöd samt finansieras kommersiellt måste separera kostnaderna i bokföringen så det går att utläsa vilka pengar som används till vad. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstatt eller med hjälp av statliga medel oförenligt med den gemensamma marknaden om det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen i sådan utsträckning att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Undantag kan göras enligt bl.a. artikel 86.2 i EG-fördraget. Syftet med statsstödsreglerna är att främja konkurrensen på den europeiska marknaden samt hindra medlemsstater från att stödja nationella företag till nackdel för utländska företag. För att artikel 87.1 skall bli tillämplig måste det röra sig om någon form av stöd. Det är effekten av stödet som är det viktiga inte innehållet. Vidare skall åtgärden innebära en överföring av statliga medel som leder till en snedvridning av konkurrensen genom att vissa företag gynnas. Ett gynnande anses bl.a. föreligga om åtgärden strider mot gängse marknadsekonomiska principer. Slutligen skall åtgärden även påverka handeln mellan medlemsstaterna för att innefattas av artikel 87.1 Om den aktuella åtgärden klassas som stöd kan den undantas genom artikel 86.2 med hänvisning till att de finansiella medlen endast utgör kompensation för utförandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Public service har ansetts kunna utgöra tjänster av detta slag. För att undantag skall vara möjligt måste stödet vara klart definierat, uttryckligen tilldelat ett specifikt företag, nödvändigt och proportionerligt. Kommissionen har avgjort tre av de klagomål som kommit in rörande statlig finansiering av public service-TV. I sitt första beslut, som senare ogiltigförklarades av Förstainstansrätten, kom kommissionen fram till att stödet endast utgjorde kompensation för utförandet av företagets public serviceuppdrag. I de två därpå följande besluten ansåg kommissionen att de finansiella medlen utgjorde statsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Undantag gjordes dock i båda fallen enligt artikel 86.2 i EG-fördraget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dock har kommissionen uttalat att finansiering skulle kunna ses som kompensation om företagen konkurrerat om pengarna på marknaden. Det har varit svårt att avgöra denna typ av klagomål. Nu har det dock kommit ett meddelande från kommissionen som syftar till att klargöra hur statsstödsreglerna skall tillämpas på TV i allmänhetens tjänst. I meddelandet framkommer inte mycket nytt. Det kan ses som en sammanställning av relevanta artiklar i EG-fördraget, EU-dokument som berör området samt praxis. Kommissionen har lagt tonvikten vid procedurregler. Uppsatsen avslutas med en analys som syftar till att för de olika TV-marknaderna avgöra huruvida konkurrensen snedvrids till följd av att vissa företag helt eller delvis finansieras genom statliga medel. Även frågan om hur stödet skall betraktas - som stöd eller som kompensation - behandlas.