Förutsättningar för en expanderade elfordonsflotta i Stockholms län

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Maskinkonstruktion (Inst.)

Författare: Tove Boivie; Mikaela Larsson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att undersöka förutsättningarna för en expanderande elfordonsflotta i Stockholms län under en tidsperiod som sträcker sig från 2015-2030. Frågeställningar som undersöks och diskuteras rör incitament och hinder för en elektrifiering, prognoser och aktuell utveckling för densamma samt hur en elektrifiering av fordonsflottan kan komma att påverka belastningen på elnätet regionalt. Frågeställningarna undersöks i en kvalitativ litteraturstudie och en intervju med en projektledare inom samverkansorganisationen BioDriv Öst. Utifrån dessa resultat konstrueras en metod för beräkning av en möjlig elförbrukning hos en elektrifierad fordonsflotta i tre olika scenarion med olika antal elektrifierade fordon. Detta för att kunna diskutera och dra slutsatser kring belastning av elnätet. I rapporten dras slutsatsen att flera incitament för en elektrifiering av Stockholms länsfordonsflotta finns. Bland annat det nationella målet om en 70-procentig minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transport, förbättrad luftkvalitet i tätbefolkade områden samt minskat buller. Eventuella hinder för elektrifiering kan vara effekt- och kapacitetsbrist i transmissionsnätet. Det mest kritiska läget skulle eventuellt kunna uppstå mellan 2025-2030 då elektrifieringstakten förväntas vara hög. Batteritillgången är troligtvis också ett hinder som kommer att begränsa omfattningen av elektrifieringen då prognoserna pekar på att produktionen inte kommer att hinna med den snabbt ökande efterfrågan. En prognos för antalet laddbara fordon i Stockholms län uppskattade antalet laddbara fordon till 61 000 år 2020. Detta antal överstegs kraftigt då antalet laddbara fordon i länet i slutet av år 2020 var 83 262 stycken enligt Trafikanalys. Hur stor belastning en eldriven fordonsflottan kommer att utgöra på elnätet beror på antalet laddbara bilar och när de laddas. I beräkningarna som utförs överstiger behovet av el den tillgängliga mängden som drivmedel i det scenariot med den kraftigaste elektrifieringen mellan år 2025 och 2030. Elfordonens batterier skulle genom energilagring kunna användas för att jämna ut toppar och dalar i effektbehovet. Detta kräver att enskilda användare laddar de tider då nätet är som minst belasta. I dagsläget saknas incitament för detta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)