Upptag av polycykliska aromatiska kolväten från olika kontaminerade jordar i daggmask (Eisenia Fetida)

Sammanfattning: Många antropogena ämnen är toxiska och har lång halveringstid och återfinns därför lång tid efter att de hamnat i miljön. Ett exempel är polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material och som kan förekomma i höga halter vid före detta gasverk och gamla träimpregneringsplatser där kreosotimpregnering förekommit. I marken på dessa områden kan halterna av PAH vara mycket höga, och det kan påverka markekosystemet negativt. En viktig markorganism är daggmask, som har stor betydelse i många markekosystem. Därför är det viktigt att veta om PAHer i mark är tillgängliga för upptag i mask, eftersom det kan påverka masken negativt. Dessutom skulle eventuella PAHer i mask kunna transporteras vidare i näringskedjor. Syftet med studien var därför att undersöka upptaget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i Eisenia Fetida från förorenad jord. E. Fetida exponerades under två veckor för nio olika PAH-förorenade jordar som samlats in från två kreosotförorenade områden, en före detta gasverkstomt och en bangård. Sammanlagt 24 PAHer inklusive PAH16 analyserades i jord och mask med GC/MS. Resultaten visade upptag av PAHer i E. Fetida från samtliga jordprov, men upptaget varierade beroende på prov. Ett jordprov från en före detta gasverkstomt, gasverk c hade den högsta uppmätta totala bioackumuleringsfaktorn (BAF) för PAHer från respektive prov. De enskilda BAF-värdena i jorden var högre för de högmolekylära PAHerna, medan jordprov insamlade på en bangård visade på ett högre upptag i mask av de låg- och mellan molekylära PAHerna. Ett av de kreosotförorenade jordproverna, kreosot a hade det högsta enskilda BAF-värdet för PAHer, vilket var trifenylen som hade en BAF 18.Det var inget signifikant samband mellan PAH-halten i jordarna och PAH-halten i mask, vilket tyder på att upptaget i mask inte enbart beror på halten PAHer i jorden. Det var heller inget signifikant samband mellan halten organiskt material och upptaget av PAHer i E. Fetida, men resultaten tyder på att upptaget i E. Fetida beror mer på jordegenskaper som organiskt material än halterna av PAHer i jorden. Det är därför viktigt att fortsätta forska kring PAHer och biotillgänglighet i mark.