Systematisk hyressättning enligt Malmömodellen - En kvalitativ studie av Malmömodellens principer och dess eventuella effekter för segregation, gentrifiering och rättvisa på hyresmarknaden i Malmö

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hyressättningssystemet i Malmö: Malmömodellen. Syftet bakom denna systematiska hyressättningsmodellen var att försöka få till en förbättrad situation på Malmös bostadsmarknad där svarthandel med kontrakt och svårmotiverade skillnader i hyresnivåer var ett utbrett problem. Malmömodellens införande innebar att stadens bostadsområden rangordnades utifrån attraktivitet - lägets attraktivitet skulle få större inverkan på hyran. Det innebar även att en modell för hyrespåslag utifrån olika parametrar kopplade till bostadens standard infördes. Studien tar sin utgångspunkt i att studera hur dessa förändringar påverkar segregation och gentrifiering och hur respondenter från inblandade och drivande parter ser på dessa frågor. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter från Malmös Kommunala Bostadsbolag (MKB), Hyresgästföreningen samt Heimstaden. Studien följer en kvalitativ metod och resultaten bearbetades kvalitativt. Detta för att vi ville fånga de enskilda respondenternas uppfattningar. Studiens respondenter menade att de inte trodde att Malmömodellen hade någon nämnvärd påverkan på segregation, men med förbehållet att den eventuellt kan ha bidragit något till att förstärka redan rådande segregationsmönster. En oro över att själva rangordningen av bostadsområdena kan bidra till negativa självuppfyllande spiraler lyftes även, vilket även går att koppla till studiens teoridel. Utöver det utfördes en dokumentanalys av några av de dokument som legat till grund för Malmömodellens utformning. Resultaten indikerar att den enkät som låg till grund för rangordningen av de områden man valt att dela in Malmö i eventuellt hade vissa brister gällande urval och utformning och att många respondenter var skeptiska till syftet samt områdesindelningen.