Nätläkare i vården

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier; Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning: En av hälso- och sjukvårdsorganisationens största utmaningar är bristen på tillgänglighet (regeringen.se). Som en del av en lösning på problemet har nya digitala vårdappar som erbjuder läkarkontakt via chatt, samtal eller videolänk lanserats på marknaden. Två av de största nätläkarbolagen i Sverige är Kry och Min Doktor som under det senaste året haft närmare 100 000 patientkontakter var via internet.    Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning är bland de mest digitalt mogna i världen gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor (pwc.se). Från landstingens håll har de digitala vårdgivarna setts som en tillgång och en möjlighet för sjukvården att avlasta en allt tyngre belastad primärvård. Men allt går inte lika fort som digitaliseringen. Ersättningssystem och vårdavtal har ännu inte anpassats till de nya nätläkartjänsterna, detta som en följd av den politiska processens natur: beslut tar tid att fatta. Föråldrade ersättningsmodeller och kryphål i utomlänsavtalet har gjort att bolagen via ett avtal med region Jönköping det senaste året debiterat landsting runt om i Sverige en mycket hög ersättning för de besök som gjorts via apparna.   Den andra mars i år publicerade Dagens Nyheter en debattartikel författad av representanter från Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF), där de riktade skarp kritik mot nätläkarbolagen. I artikeln menade representanterna för SFAM och DLF bland annat att de digitala läkartjänsterna dränerar resurser från en redan underfinansierad primärvård samt att bolagen brister när det kommer till den medicinska kvaliteten (dn.se).   I repliker till artikeln bemötte företrädare för vårdapparna Kry och Min doktor kritiken, men även politiker uttalade sig, plus en docent i hälsoekonomi samt en överläkare i klinisk farmakologi valde att gå in i debatten. En intern konflikt mellan föreningarna, politiker, nätläkarbolagen samt diverse läkare runt om i landet visade på att frågan om nätläkarbolagens roll i samhället är en infekterad och mycket komplex fråga. Ena sidan väljer att se möjligheterna, andra sidan fokuserar på begränsningarna. Debatten mynnade ut i att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bland annat valt att till sommaren 2017 se över och anpassa ersättningsmodellerna för virtuell vård. Samtidigt hävdar en del av kritikerna mot bolagen att det finns för lite evidensbaserad forskning kring huruvida den medicinska kvaliteten kan upprätthållas vid vård online. Trots att flera av de intervjuade har samma utbildning, kom de i flera fall fram till väldigt olika slutsatser kring vilken typ av medicinska besvär man kunde diagnostisera och behandla via digitala läkarbesök. Trots att alla representanter ser stora fördelar med digitaliseringen och tjänsten som sådan, så har de olika åsikter kring hur nätläkarna långsiktigt och kostnadseffektivt ska inkorporeras i vården.   Vi försöker i reportaget förklara de bakomliggande orsakerna till att nätdoktorer under så kort tid vuxit sig allt större i relation till de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationen idag står inför. Vi speglar nätläkarnas framväxt ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som vi med stöd av fakta och viss statistik kan visa hur Sveriges sjukvårdspersonal och invånare ställer sig till digitaliseringen inom vården. Syftet är att djupdyka ner i den konflikt kring nätdoktorer som utspelat sig på DN debatt i februari i år, och förklara den roll som nätläkarna har nu och kan komma att ha i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)