Etnisk kvotering till polisutbildningen : Fördel eller nackdel?

Sammanfattning: Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung. Vad som har börjat diskuteras för att lyckas med att öka mång-falden är bland annat etnisk kvotering. Men vad ger det ut för signaler till allmänheten vid val av etnisk kvotering som en lösning till problemet. Signaler som sänds ut är att ”invandrare” är mindre duktiga än ”svenskar”. Svenska poliser med utländsk bakgrund är mindre duktiga än svenska poliser. I den här studien ska det undersökas hur etnisk kvotering kan vara till nackdel gällande rekrytering till polisutbildningen. Studien belyser även vad lagen säger och hur kvoteringen påverkar individer i allmänhet. Genom att utgå från litteraturstudie som metod kommer frågorna att ställas till litteraturen för att finna svaren. Resultatet av promemorian påvisar att etnisk kvotering är fel metod för att försöka främja mångfalden inom polisen av flera anledningar. Kvotering påverkar inte bara den som gynnas, även den som utesluts på ett negativt sätt.