Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow

Sammanfattning: Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer.