Skydd för bostad vid utmätning av bostadsrätt respektive fast egendom

Sammanfattning: Det händer att fysiska och juridiska personer underlåter att betala skatter eller att fullgöra sina civilrättsliga skyldigheter. För upprätthållandet av ordning har KFM ensamrätt att genom tvång ta gäldenärens egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Exempel på egendom som kan utmätas är gäldenärens hem i form av en bostadsrätt eller fast egendom. Det är dock av stor vikt att samhällets tvångsmedel regleras noga och att det råder balans mellan å ena sidan dess effektivitet och å andra sidan kravet på att tvånget utförs med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter.  Bostadsrätt är lös egendom och i svensk rätt är sådan egendom klassificerad som beneficieegendom och därmed som utgångspunkt undantagen från utmätning enligt 5 kap. 1 § 6 p. UB. En villa är däremot exempel på fast egendom och för sådan typ av bostad saknas undantagsregler i UB. Rätten till hem är en mänsklig rättighet reglerad i artikel 8 i EKMR. Att denna mänskliga rättighet bör beaktas i mål om utmätning av någons hem uppmärksammades först i och med Europadomstolens avgörande i Rousk mot Sverige år 2013. Europadomstolen konstaterade att det vid utmätning av någons hem måste göras en proportionalitetsbedömning enligt vilken hänsyn ska tas till både borgenärens och gäldenärens intressen. I Europadomstolens mål prövades frågan om utmätning av fast egendom och då det för sådan egendom saknas reglerade undantagsregler i svensk rätt har HD i sin efterföljande praxis utgått från Europadomstolens bedömning vid utmätning av just fast egendom. HD har även i sin praxis om utmätning av fast egendom, efter Europadomstolens avgörande, framhållit att hänsyn också ska tas till principen om barnets bästa som följer av artikel 3 i BK. Frågan om skillnad i bedömning vid utmätning av olika typer av bostäder har uppmärksammats i Utsökningsutredningens betänkande SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande. Utsökningsutredningen föreslår att regleringen av bostadsrätt såsom beneficieegendom tas bort och att bostadsrätter och fast egendom ska utmätas på samma sätt, innebärande att de mänskliga rättigheterna ska beaktas i bedömningen. Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån EKMR och BK har beaktats i rättspraxis och bör beaktas i mål om utmätning av bostad. Arbetet har resulterat i de övergripande slutsatserna att EKMR och BK efter Europadomstolens avgörande har blivit en naturlig del av HD:s bedömning vid utmätning av fast egendom vilket även har stärkt skyddet för bostad vid utmätning av fast egendom. Ännu en slutsats är att utredningens förslag är rimlig.