Röst som håller : Samband mellan efterklangstid och lärares röstbelastning

Sammanfattning: Läraryrket kräver mycket av rösten och sjukfrånvaro relaterad till röstbesvär är högre hos lärare än hos andra yrkesgrupper. Efterklangstid kan påverka risken för besvär. I Region Skåne anpassas efterklangstiden i klassrum där hörselskadade elever skall delta i undervisningen efter regionens Hörselenhets riktlinjer. Effekten på lärarnas röstbettende efter anpassning av efterklangstiden är inte utredd. Syftet med studien var att utvärdera om ljudmiljön i klassrum som anpassats efter Hörselenhetens riktlinjer påverkar lärarnas röstbeteende. Syftet var även att undersöka vilken av svensk standards SS25268:2007 ljudklasser klassrummen som användes under studien uppfyllde utifrån uppmätt efterklangstid. En kvantitativ studie med mätning av efterklangstid, fonationstid, fonationsfrekvens, röststyrka (röst-SPL) och omgivningsbuller (omgivnings-SPL) genomfördes på en skola där både klassrum som anpassats och ej anpassats fanns. Sju lärare deltog. Skattning av upplevelse av talbarhet, buller och röstansträngning utfördes. Statistiskt signifikanta skillnader visades vid jämförelse mellan registrerad röst-SPL och omgivnings-SPL i klassrum med efterklangstid som anpassats efter hörselenhetens riktlinjer och övriga klassrum. Signifikanta skillnader visades även vid jämförelse av upplevelsen av talbarhet och rösttrötthet. Resultaten av efterklangsmätningarna tyder på att det i flera klassrum finns risk för negativ påverkan på lärarnas hälsa. Resultaten gör att frågor kring huruvida skolan uppfyller kraven i föreskriften Belastningsergonomi (AFS 2012:2) väcks. Resultaten för röst-SPL och omgivnings-SPL indikerar att sänkning av efterklangstiden är positiv ur en belastningsergonomisk synvinkel. Slutsatsen av resultaten är att förändring av efterklangstiden i enlighet med Hörselenhetens riktlinjer verkar ha positiv påverkan på lärarnas röstbeteende på talbarheten och rösttröttheten. Studien visade vidare på ett behov av regelbunden undersökning och kontroll av ljudmiljön och övriga riskfaktorer för uppkomsten av röstrelaterade besvär i enlighet med föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) i syfte att kartlägga och minska riskerna. För framtida studier rekommenderas ett ökat antal deltagare och ökad observation under mätningarna för att öka säkerheten i resultaten.