Arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelsers påverkan på tonen i externredovisningen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Då samhället de senaste 50 åren gått från ett industrisamhälle mot ett tjänstesamhälle har detta skifte medfört att värdesättandet av de anställda har ökat. För att föra de anställdas talan och ge dem möjlighet att påverka arbetsgivarna används arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser. Tidigare forskning visar på hur arbetstagarrepresentanter kan påverka styrelsearbetet beroende på vilken roll de väljer att anta, om de ser sig som representant för de anställda eller företaget. Det finns även forskning kring hur arbetstagarrepresentanter i styrelsen sänker earnings management och ökar kommunikationen i företagen. Denna studie använder sig av årsredovisningar för att undersöka arbetstagarrepresentanters möjlighet till att påverka företag. Årsredovisningen riktar sig främst mot potentiella och befintliga investerare och kreditgivare. Därmed är det av intresse att undersöka hur andra intressenters intressen kommer till uttryck i årsredovisningen, i detta fall de anställda och då tonen på hur de framställs i den externa redovisningen. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om tonen de anställda beskrivs med i årsredovisningen påverkas av att det finns arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelsen. Det skall undersökas om det finns en skillnad i antalet positivt beskrivande ord om de anställda mellan gruppen som använder representanter och gruppen som inte gör det. Även frågan om det finns en skillnad i beskrivningen av kommunikationen mellan ledande befattningshavare och anställda, samt om arbetstagarrepresentanternas kön har en påverkan på användningen av positivt beskrivande ord angående de anställda kommer att undersökas. Metod: I denna studie har en kvantitativ metod använts. Framvagn, förvaltningsberättelse samt riskavsnitt har genom datainsamling via manuell textanalys granskats i årsredovisningen. Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns en signifikant skillnad i användande av positivt beskrivande ord om de anställda mellan de två grupperna. Gruppen med arbetstagarrepresentanter i styrelsen använde sig av ett högre antal positivt beskrivande ord av de anställda. Däremot fann studien inget samband mellan antal kommunikationsord och arbetstagarrepresentanter i styrelsen eller mellan antal positivt beskrivande ord och kön på arbetstagarrepresentanterna. Förslag till vidare forskning: Ytterligare intressant forskning att bedriva är till exempel om det finns någon annan faktor som bättre förklarar skillnaden i antal positivt beskrivande ord kring de anställda eller om det finns några negativa aspekter med arbetstagarrepresentanter i styrelsen, och i så fall vilka de är.