Vagabond; Resor till fjärran länder genom ett postkolonialt perspektiv

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys. Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen. Miljöerna från Asien, Afrika och Latinamerika som dominerar är fångade på landsbygden. Det är stränder, djungler, vilda djur och höga berg. Moderna städer och bostäder förkommer inte ofta på fotografier eller i beskrivningar i texterna. Av de totalt 129 bilderna finns det endast 7 stadsbilder. Ungefär hälften är bilder på naturen, eller människan i naturen. Thailand, Samoa, Venezuela, Bolivia och Uganda är de länder där naturen får den största platsen. Här är det storslagna vyer, klarblå vatten, gröna berg och vilda djur som får representera dessa fjärran länder. Det är den vilda naturen som blir föremål för vår dyrkan. Den primitiva livsstilen är också ett ofta förekommande tema i reportagen i Vagabond 2005. Vi får ofta läsa om en fiskare eller en mulskötare. Gamla mytologier, religioner och gudaberättelser är ett annat vanligt förekommande ämne som är med i tre av reportagen, däribland Samoa, Bolivia, och Egypten. Här knyts kulturerna till det förgångna. Reportagen i Vagabond 2005 ger en stark känsla av att journalisterna har sökt just det typiska i länderna och att det typiska därigenom blir det stereotypiska.