Anhörigas upplevelser av stöd för att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Var tredje sekund drabbas en person av en demenssjukdom i världen. De flesta av dessa bor kvar hemma i flera år och blir vårdade av en anhörig. Enligt svensk lag ska anhöriga erbjudas anhörigstöd av sin hemkommun. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd för att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I sammanställningen av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar framkom tre kategorier: upplevelse av personlig information, upplevelse av vardagligt stöd samt upplevelse av reflektion. Anhöriga upplevde informationsbrist om att det fanns stöd att tillgå i vårdandet av sin närstående med demenssjukdom i hemmet, och hur de får tillgång till dessa stöd. De anhöriga som däremot fått information om stöd uppskattade också stöden då det bidrog till avlastning i vardagen och bättre livskvalitet. Dessutom upplevde anhöriga att stödet hade bidragande faktorer till att klara av vardagen. Många anhöriga hade en positiv upplevelse av att få stöd i skriftlig, muntlig och gruppvis form, ett stöd som också gav upphov till reflektion. Slutsats: Att vårda sin närstående med demenssjukdom kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket gör att behovet av stöd är viktigt för den anhöriga. Stöd till anhöriga behöver komma in i ett tidigt skede, men eftersom behovet av stöd ändras över tid krävs också kontinuerlig uppföljning för att en tillräcklig omvårdnad ska upprätthållas.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)