Effekter på barrplantors rot- och skottillväxt efter sju veckors odling med tillförsel av oorganiskt respektive organiskt kväve
Sammanfattning: Genom att styra tillförseln av olika näringsämnen kan skogsplantors tillväxt och kvalité påverkas. Det näringsämne som behöver tillsättas i störst mängd är kväve. Växters förmåga att tillgodogöra sig organiskt kväve har länge varit känt men det är inte förrän på senare år studier visat att detta antagligen spelar större roll för växter än vad man tidigare trott. Olika studier har bland annat visat att skogsplantor som gödslats med aminosyran arginin från fröstadie fått högre torrvikter, haft en högre kvävekoncentration i barren samt ett större rotsystem jämfört med plantor som gödslats med oorganiskt kväve. Huvudsyftet med detta försök var att undersöka och jämföra rottillväxten när konventionellt producerade ettåriga tall- och granplantor efter vinterns fryslagring testodlades inomhus med samma mängd tillfört kväve, antingen i oorganisk eller i organisk form. För detta användes två på marknaden tillgängliga gödselmedel. Även data om plantornas stamdiametertillväxt, toppskottstillväxt och toppskottsbiomassa samlades in. Dessutom genomfördes en totalkväveanalys på toppskottsbarren. Våra resultat visade att kvävehalterna i barren för de gödslade försöksleden för de respektive trädslagen var på liknande nivåer men lägre för ogödslade kontrollplantor. För samtliga övriga parametrar för båda trädslagen hade, efter sju veckor, plantorna som gödslats med oorganiskt kväve högre medelvärden än plantorna som gödslats med organiskt kväve. Rottillväxten hos plantorna som gödslats med organiskt kväve hade i genomsnitt lägre torrvikter än kontrollplantorna som inte gödslats. Möjliga förklaringar till dessa resultat kan vara kopplade till försökets korta odlingsperiod, att plantorna föredragit kväveformen de tidigare fick i plantskolan, odlingssubstratets sammansättning samt att odlingssubstratet i vissa RGC-lådor varit blötare än önskat. En slutsats vi kan dra av denna studie är att plantorna efter sju veckors odling hade liknande kvävekoncentrationer i barren oavsett om de under odlingsförsöket gödslats med organiskt kväve eller med oorganiskt kväve. Fortsatta försök bör utföras där plantor används som gödslats med respektive kväveform redan från frösådd samt därefter ges olika gödselgivor för att undersöka om skillnader uppstår efter plantering.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)