Etiska perspektiv i läroböcker – en kvalitativ innehållsanalys av läroböcker i samhällskunskap och religionskunskap

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Vad innebär det att leva i ett samhälle som är socialt hållbart? Dess invånare kan förvänta sigatt leva ett gott liv med god hälsa. Detta samhälle är präglat av jämställdhet, jämlikhet, högtolerans och att människors lika värde spelar stor roll. För att detta ska ske behöver dessinvånare ha förtroende för varandra och vara delaktiga i samhällets utveckling. Detta kommeri sin tur att generera ett samhälle som kan anpassa och förändra sig samt tåla olikapåfrestningar. Social hållbarhet är kort sagt en viktig del för att ett demokratiskt samhälle skakunna fungera (Folkhälsomyndigheten, 2018).Invånarna som lever i ett demokratiskt samhälle, i en gemenskap, kommer att möta olikaetiska situationer som de måste ta ställning till genom hela livet. En av alla dessa arenor somdetta sker är i skolan. I dagens svenska skola har etik en viktig roll. Frågor om vad som är rätteller fel, gott eller ont är en del av lärares och elevers vardag på olika sätt genom graden avelevers delaktighet, undervisning, lärares exempel, olika regler, det sociala klimat som rådermed mera (Johansson & Thornberg, 2014). Etik ges dessutom sådan vikt att den ocksåomnämns i Sveriges skollag. Det är inte bara kunskap som eleverna ska tillgodogöra sig, utanockså värden. Det står: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever skainhämta och utveckla kunskaper och värden…Utbildningen ska också förmedla och förankrarespekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar somdet svenska samhället vilar på.” (SFS 2010:800, 1 kap., 4 §). Ovanstående perspektiv ingår också i första stycket, i första kapitlet i grundskolans läroplan,LGR 11, som handlar om skolans värdegrund. Värdegrunden ska genomsyra skolansverksamhet (Skolverket, 2011). Det innebär att bildning och fostran inte kan separeras ellerväljas bort, utan båda ska finnas med och användas i ämnesundervisning. Det är intetillräckligt att ha ett värdegrundsarbete med eleverna någon gång i veckan, utan det börinkluderas i varje ämne. (Orlenius, 2010). En stor del av etikundervisningen står skriven ikursplanen för religionskunskap, men även till viss del i många andra ämnen (Gardelli, 2016).Demokrati och politik har koppling till etik och moral, och därför finns ett intresse för etikäven i ämnet samhällskunskap.När etikundervisning planeras, tar lärare ställning till vilka olika läromedel som ska användasoch ibland faller valet på läroboken. För elever som går i årskurs 4 - 6 finns det en rad olikaläroböcker på marknaden. Vilka olika etiska perspektiv belyses i elevernas läroböcker? Dettakan vara viktigt att undersöka då olika etiska perspektiv kan användas som etiska strategier aveleverna, för att kunna bemöta och analysera olika etiska situationer i livet. Det är ocksårelevant kunskap för mellanstadielärare att ha, när val av läroböcker ska ske.För att kunna besvara denna fråga, vilka etiska röster eleverna möter i sina läroböcker iämnena religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 4 – 6, kommer tre läroböcker irespektive ämne att analyseras. Det finns många olika etiska teorier, men eftersom enavgränsning är tvungen att göras har två olika etiska teorier valts ut. Dessa är pliktetik ochomsorgsetik och de genererar två olika etiska perspektiv, rättvisa och omsorg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)