Etiska perspektiv i läroböcker – en kvalitativ innehållsanalys av läroböcker i samhällskunskap och religionskunskap

Sammanfattning: Vad innebär det att leva i ett samhälle som är socialt hållbart? Dess invånare kan förvänta sig att leva ett gott liv med god hälsa. Detta samhälle är präglat av jämställdhet, jämlikhet, hög tolerans och att människors lika värde spelar stor roll. För att detta ska ske behöver dess invånare ha förtroende för varandra och vara delaktiga i samhällets utveckling. Detta kommer i sin tur att generera ett samhälle som kan anpassa och förändra sig samt tåla olika påfrestningar. Social hållbarhet är kort sagt en viktig del för att ett demokratiskt samhälle ska kunna fungera (Folkhälsomyndigheten, 2018). Invånarna som lever i ett demokratiskt samhälle, i en gemenskap, kommer att möta olika etiska situationer som de måste ta ställning till genom hela livet. En av alla dessa arenor som detta sker är i skolan. I dagens svenska skola har etik en viktig roll. Frågor om vad som är rätt eller fel, gott eller ont är en del av lärares och elevers vardag på olika sätt genom graden av elevers delaktighet, undervisning, lärares exempel, olika regler, det sociala klimat som råder med mera (Johansson & Thornberg, 2014). Etik ges dessutom sådan vikt att den också omnämns i Sveriges skollag. Det är inte bara kunskap som eleverna ska tillgodogöra sig, utan också värden. Det står: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden…Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (SFS 2010:800, 1 kap., 4 §). Ovanstående perspektiv ingår också i första stycket, i första kapitlet i grundskolans läroplan, LGR 11, som handlar om skolans värdegrund. Värdegrunden ska genomsyra skolans verksamhet (Skolverket, 2011). Det innebär att bildning och fostran inte kan separeras eller väljas bort, utan båda ska finnas med och användas i ämnesundervisning. Det är inte tillräckligt att ha ett värdegrundsarbete med eleverna någon gång i veckan, utan det bör inkluderas i varje ämne. (Orlenius, 2010). En stor del av etikundervisningen står skriven i kursplanen för religionskunskap, men även till viss del i många andra ämnen (Gardelli, 2016). Demokrati och politik har koppling till etik och moral, och därför finns ett intresse för etik även i ämnet samhällskunskap. När etikundervisning planeras, tar lärare ställning till vilka olika läromedel som ska användas och ibland faller valet på läroboken. För elever som går i årskurs 4 - 6 finns det en rad olika läroböcker på marknaden. Vilka olika etiska perspektiv belyses i elevernas läroböcker? Detta kan vara viktigt att undersöka då olika etiska perspektiv kan användas som etiska strategier av eleverna, för att kunna bemöta och analysera olika etiska situationer i livet. Det är också relevant kunskap för mellanstadielärare att ha, när val av läroböcker ska ske. För att kunna besvara denna fråga, vilka etiska röster eleverna möter i sina läroböcker i ämnena religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 4 – 6, kommer tre läroböcker i respektive ämne att analyseras. Det finns många olika etiska teorier, men eftersom en avgränsning är tvungen att göras har två olika etiska teorier valts ut. Dessa är pliktetik och omsorgsetik och de genererar två olika etiska perspektiv, rättvisa och omsorg.