Initial Public Offering : En kvantitativ studie av IPO:ers utveckling

Sammanfattning: Inledning: Historiskt sett har IPO:er ofta varit underprissatta vilket har resulterat i att de i genomsnitt haft en hög initial avkastning, det vill säga, hög avkastning den första handelsdagen. Detta har skapat en uppfattning om att nyintroduktioner är ett bra investeringsalternativ för de som vill ha en avkastning utöver det normala. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera huruvida aktiers utveckling på kort och lång sikt påverkas av variabler som bolagets storlek, ålder, branschtillhörighet, noteringsperiod och könsfördelning i styrelsen. Syftet är också att undersöka huruvida IPO:er är underprissatta och om de underpresterar på lång sikt. För att studera detta har aktier noterade på Stockholmsbörsen, Aktietorget och First North mellan år 2013 och 2014 analyserats. Metod: För att kunna genomföra denna studie har ett kvantitativt tillvägagångssätt tillämpats. Vidare har en deduktiv ansats använts då avsikten var att analysera det insamlade materialet utifrån tidigare forskning. Urvalet består av 56 bolag där sekundärdata inhämtats via Nasdaq OMX, Nordnets- och Avanzas webbsida samt Skatteverket. Teori: Den teoretiska referensramen som studien baseras på består av teorier som har skapats kring hur IPO:er presterar på kort och lång sikt och varför de presterar som de gör. Vidare presenteras tidigare forskning kring hur könsfördelning i bolagsstyrelser kan påverka bolagens utveckling. Resultat och slutats: Resultatet visade att IPO:er på kort sikt blir överprissatta då de haft en negativ initial utveckling. Resultatet visade vidare att IPO:er överpresterar på lång sikt samt att de mest underprissatta IPO:erna presterar bäst. För de oberoende variablerna storlek, ålder, branschtillhörighet, noteringsperiod och könsfördelning i styrelsen kunde inga signifikanta samband återfinnas.