Betydelsen av undervisningsperspektiv i samhällskunskap : Hot och möjligheter för vår framtid

Sammanfattning: Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsy­kologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och po­li­tiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle.  Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och för­ståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och poli­tiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lära­res syn på den ökande pola­rise­ringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade sam­band med elevers motivation och förståelse. Vi­dare undersöktes om undervis­nings­per­spektiv hade samband med elevers motivation och för­ståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polarise­ringen. Undersök­ningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkä­ter samt intervjuer som komplet­tering till enkät­delen. Intervjupersonerna uttryckte ett be­hov av en ökad under­visning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Re­sul­tatet från enkä­ten analyse­rades med statistiska metoder och relaterades till motivat­ions­teorier, sam­hälls­kunskaps­didaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att sam­hällskun­skapslä­rare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett ve­tenskap­ligt perspek­tiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället vi­sade en större motivation och förståelse för samhälls­kunskap. En interakt­ions­effekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp pola­risering i undervis­ningen ur ett fakta­perspektiv. Ett motsatt samband visades när lä­raren i stället tagit upp polarisering ur ett so­cialpsykolo­giskt per­spektiv som då visade ett posi­tivt samband med elevernas motivat­ion och förståelse. Stu­dien visade också ett ge­nerellt samband där elevernas motivat­ion och förståelse ökade när läraren be­to­nade ett socialpsy­kologiskt perspektiv i sam­hällskunskapsundervis­ningen.