Samarbete för minskat matsvinn – en analys av utmaningar, framgångsfaktorer och vägen framåt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Miljö- och energisystem

Sammanfattning: Livsmedelsindustrin i Sverige står för ungefär 20–25 % av den totala klimatpåverkan och 50 % av den totala övergödningen i landet. Ett sätt att minska påverkan är att minska mängden matsvinn som uppkommer längs med livsmedelskedjan. Matsvinnet kan variera mellan 10–50% beroende på förloppet i kedjan och typ av livsmedel. Genom globala och nationella mål har problemet med matsvinn fått allt större fokus på agendan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur frivilliga överenskommelser arbetar för att minska matsvinn, för att skapa en bild av vilka framgångsfaktorer och svårigheter som kan finnas med en sådan överenskommelse. Förhoppningen är att den nystartade frivilliga överenskommelsen SAMS (Samarbete för minskat matsvinn) kan ta lärdom av samt nyttja dessa faktorer för att accelerera arbetet för minskat matsvinn. Syftet besvaras genom tre delar: en omvärldsstudie där existerande initiativ samt dess verktyg för minskat matsvinn undersöktes, en enkät som skickades till medlemmarna i SAMS och en intervjustudie där intervjuer hölls med personer från andra initiativ samt forskare inom livsmedelssektorn. Resultaten från omvärldsstudien visar på att flera åtgärder för minskat matsvinn finns, men att ekonomiska och klimatmässiga effekter sällan redovisas. Initiativ som WRAP och Matvett erbjuder flera verktyg för sina medlemmar i sina frivilliga överenskommelser, såsom intern kartläggning av matsvinn samt pilotprojekt inom värdekedjan. Enkätsvaren från medlemmarna i SAMS visar bland annat på att det finns behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte, men även att brist på resurser kan påverka engagemanget och möjligheterna inom arbetet för minskat matsvinn. Dessa aspekter är även något som respondenter från intervjuerna tryckte på är viktigt för ett fungerande samarbete. För att bedriva ett lyckat samarbete krävs många komponenter: resurser i form av ekonomiska medel, tid och kunskap, enkla och tydliga processer till exempel för mätning och kartläggning av en verksamhets matsvinn. Det krävs även exempel på genomförda åtgärder och pilotprojekt inom verksamheter och värdekedjan för att få bevis på bästa praxis där det varit ekonomiskt gynnsamt så att fler blir inspirerade till att vilja arbeta med att minska sitt matsvinn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)