Vad handlar det om? : En studie om elevers tolkningar av texter.
Sammanfattning: Elever spenderar övervägande tiden i undervisningen på att lyssna, och betydligt mindre tid på att läsa (Adelmann, 2009). Att läsa är dock inte mindre viktigt. En av skolans uppgifter är att utveckla elevernas läsförmåga, så att de både kan läsa, använda och förstå texter (Lundberg & Herrlin, 2005). Denna uppsats handlar om hur fem elever i årskurs två tolkat läromedelstexter utformade för läsning mellan raderna. Eleverna använde sig utav både sin hörförståelse och läsförståelse för att ta till sig texterna. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för hur elever i årskurs två tolkar texter som de själva läst och som de lyssnat på. Uppsatsens forskningsfrågor är: Hur tolkar eleverna i studien de texter som de själva läst? Hur tolkar eleverna i studien de texter som de lyssnat på? Eleverna intervjuades enskilt. I intervjuerna fick eleverna läsa och lyssna på åtta olika texter för att därefter svara på frågor till dem. I resultatet beskrivs hur eleverna tolkat texterna och besvarat intervjufrågorna. Elevernas svar analyserades utifrån Bowyer-Crane och Snowlings (2005) inferenskategorier samt textrörlighetsbegreppet med utgångspunkt i Brink (2009). Att göra inferenser innebär att dra slutsatser (Inference, 2005), och i detta fall utifrån texter. Textrörlighet beskrivs av Brink (2009) som förmågan att kunna reflektera över innehåll eller söka information i texter (att vara i texten) samt koppla den till andra texter eller erfarenheter (att röra sig mellan texter och ut från texten). Inferenskategorierna och textrörlighet utgör både analysverktyg och teori. Resultatet visar att olika elever kan tolka samma texter på helt skilda sätt, vilket är viktigt att ha i åtanke som pedagog. Det framkom också att de elever som deltagit i intervjuerna var textrörliga och klarade av att göra olika slags inferenser beroende på vilka frågor som ställdes.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)