Språk hjälp och stjälp

Sammanfattning: Det övergripande syftet i studien var att undersöka hur några lärare i åk 1-3 definierar språkstörning samt hur de resonerar kring sin undervisning gällande anpassningar till elever med språkstörning. Vi använde oss av en fenomenologisk ansats, ett specialpedagogiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv för att analysera studiens resultat. Fenomenologin användes även i konstruktionen av intervjufrågorna. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor. I resultatet framkom det att lärarnas definitioner visade på både likheter och olikheter i uppfattningen av språkstörning, samtidigt som ett brett spektrum påvisades i deras definitioner. Lärarna uppvisade dock inte samsyn vad gäller de olika begrepp och kategorier som är kopplade till språkstörning. En mängd anpassningar sker inom den pedagogiska-, sociala- och fysiska lärmiljön men utifrån svaren framgick att de flesta anpassningarna sker inom den pedagogiska lärmiljön.