Drama för alla oavsett förmåga - vi måste bara våga : En litteraturstudie om dramapedagogik inom specialpedagogik

Sammanfattning: Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förståelsen beskrivs främst dramapedagogik men även specialpedagogik och dess framväxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Frågeställningen är om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av särkilt stöd och i så fall på vilket sätt? Artiklarna har samlats in med hjälp av söktjänsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek. Resultatet av artiklarnas samlade innehåll tyder på att drama som metod kan resultera i en tydlig måluppfyllelse genom inkludering där basen är gruppaktivitet och att drama som teater inte behöver exkludera någon på grund av oförmåga. Samt att specialpedagogik och dramapedagogik har många gemensamma nämnare. De sex artiklarna med målgrupper av varierade funktionsnedsättningar så som inlärningssvårigheter, rörelsehindrade, autistiska spektrat, hörselnedsättningar visade att genom dramapedagogik utvecklas fantasi och intuition. Det är enklare att utsätta sig för okända situationer i en dramagrupp där man kan öva på verkligheten i en påhittad situation. Det är elevens egna försök som skapar erfarenheten och upplevelsen, som genom olika känslolägen består i minnet. Med stöd av pedagogen, som är trygg i sig själv och gruppen, via känslor, konsolideras det nya, varpå arbetsminnet blir avlastat utan förlust av det nyinlärda. Detta sker med hjälp av upprepning eller iakttagelse via visuell eller audiellt sinne. Dramapedagogik har en holistisk inlärning. Jag har kommit fram till att flera av forskarna menar att det är samhällets syn på det unika och udda som skapar behovet av inkludering och en missuppfattning att specialpedagogik endast skulle vara för de elever som faller utanför normalfördelningen av gränsvärden.Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förståelsen beskrivs främst dramapedagogik men även specialpedagogik och dess framväxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Frågeställningen är om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av särkilt stöd och i så fall på vilket sätt? Artiklarna har samlats in med hjälp av söktjänsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek. Resultatet av artiklarnas samlade innehåll tyder på att drama som metod kan resultera i en tydlig måluppfyllelse genom inkludering där basen är gruppaktivitet och att drama som teater inte behöver exkludera någon på grund av oförmåga. Samt att specialpedagogik och dramapedagogik har många gemensamma nämnare. De sex artiklarna med målgrupper av varierade funktionsnedsättningar så som inlärningssvårigheter, rörelsehindrade, autistiska spektrat, hörselnedsättningar visade att genom dramapedagogik utvecklas fantasi och intuition. Det är enklare att utsätta sig för okända situationer i en dramagrupp där man kan öva på verkligheten i en påhittad situation. Det är elevens egna försök som skapar erfarenheten och upplevelsen, som genom olika känslolägen består i minnet. Med stöd av pedagogen, som är trygg i sig själv och gruppen, via känslor, konsolideras det nya, varpå arbetsminnet blir avlastat utan förlust av det nyinlärda. Detta sker med hjälp av upprepning eller iakttagelse via visuell eller audiellt sinne. Dramapedagogik har en holistisk inlärning. Jag har kommit fram till att flera av forskarna menar att det är samhällets syn på det unika och udda som skapar behovet av inkludering och en missuppfattning att specialpedagogik endast skulle vara för de elever som faller utanför normalfördelningen av gränsvärden.