Elevers möjlighet till lärande enligt KASAM : En kvalitativ fallstudie av en skola i Tanzania

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella – och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare. Sammanlagt gjordes sju lektionsobservationer och tre intervjuer med lärare. Forskningsfrågorna till studien fokuserade på hur möjligheter, hjälpmedel, specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val och lärarens kommunikation med eleverna utnyttjas för att eleverna ska känna KASAM och lust att lära, samt vilken uppfattning lärarna hade angående elevernas känsla av sammanhang. Resultaten visade på att KASAM var något lärarna ansåg att eleverna fick del av medan observationerna visade en annan bild. Få hjälpmedel, lite interaktion mellan lärare och elever och stressande tillvaro var bland annat några utav orsakerna till att låg KASAM observerades. Resultaten visade också att lärarna gjorde vissa specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val. I analysdelen diskuteras resultaten bl a att om eleverna ej tränas i diskussioner, egen produktion av något slag, och endast får frågorna och uppgifterna av lärarna som återfinns i boken kan leda till att den språkliga utvecklingen eller den kognitiva utvecklingen hos eleverna ej främjas, samt att låg KASAM kan utvecklas. Resultaten visade att undervisningen skedde på en mer abstrakt språklignivå än eleverna låg på, samt att innehållet eller undervisningen ej kopplades till elevernas tidigare erfarenheter. Resultaten visade även på att många elever främst de som kunde antas i behov av särskilt stöd ofta var i stressade situationer med låg motivation, begriplighet och hanterbarhet, vilket kan leda till att låg KASAM skapas. I Sverige visar statistik att elever med annan kulturell bakgrund har lägre resultat än de med svenska som ursprung. Många forskare anger brist på interkulturell kompetens hos lärare som en av orsakerna till detta. Om läraren hade detta skulle kanske elever som anses i behov av särskilt stöd ej behöva det eller anses vara i behov av annat stöd än vad de får.