Komponenter i spårväxelmodellen UIC60 som kan vara del av ett återanvändningssystem : Effekten av återanvändningssystemet bevisasmed hjälp av LCA och LCC

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Hållbar produktionsutveckling (ML)

Författare: Stella Sirén; Monira Gorgis; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Denna rapport behandlar, på uppdrag av Sweco, spårväxelmodellen UIC60 som är en av de vanligaste spårväxlarna i Sverige och huruvida det är värt att revidera utvalda växelkomponenter. Revidering innebär att med små medel fräscha till befintliga komponenter så de kan användas igen. Det har tidigare funnits en revideringsverksamhet där växelkomponenterna reviderats för att sedan återanvändas, men denna är i dagsläget nedlagd av okänd anledning. Istället skrotas i dagsläget komponenter som fortfarande är användbara när växlar, av olika anledningar, plockas upp ur spår. Med dagens ökade fokus på hållbarhet finns tankar på att starta upp revideringsverksamheten igen, med motiveringen att det skulle kunna vara både ekonomiskt och miljömässigt hållbart att revidera spårväxelkomponenter. Denna rapport har undersökt ifall så är fallet, med hjälp av metoder som LCC och LCA, och sedan har resultaten från metoden tolkats med hänsyn till cirkulär ekonomi, de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030, samt minskad klimatpåverkan. För att ta fram underlag till rapporten har semistrukturerade intervjuer med relevanta personer gjorts, detta har även kompletterats med en litteraturstudie. Resultatet av dessa visade att korsningsparti, underläggsplattor, glidplattor, stödknapar, kontrollstänger, tunghalvor och växeldriv är de komponenter som är värda att revidera. I en LCC-analys räknas investering, antal år i analysen, driftkostnader, underhållskostnader, stillaståendekostnader samt restvärde in. Då det visat sig att majoriteten av kostnaderna inte skiljer sig för en nytillverkad respektive en reviderad komponent, har dessa inte räknats med i analysen utan endast investeringsvärde samt livslängd har räknats in. Resultatet blev då att besparingen när en komponent revideras istället för att köpas in ny kan vara upp till 740 000kr för en enskild komponent. Resultatet av LCAn visade att även om en del skrot (återvunnet stål) används vid nytillverkningen av komponenterna är stålbearbetningen, som fortfarande krävs, en energibov som undviks vid revidering. I brist på underlag och tid har inga exakta siffror kunnat presenteras. De globala målen är totalt 17 hållbarhetsmål som fastställts av FN, de mål som kopplats till denna rapport är mål 9, 11, 12 och 13. Att revidera istället för att köpa in nytt innebär nytänkande, effektiv resursanvändning, mindre påfrestning av ekosystem trots urbanisering, återvinning, nya arbetsmarknader, hållbar förvaltning, minskade utsläpp, och så vidare, vilket alla är relaterat till samt nämns i de globala målen. Agenda 2030 innebär en målsättning att de, totalt 17, globala målen ska vara uppnådda vid 2030. Cirkulär ekonomi har stort fokus på återvinning och resurseffektivitet, för att uppnå cirkulär ekonomi krävs alltså att komponenten används så länge som möjligt och återvinns. Både nytillverkade och reviderade komponenter återvinns men att revidera dem istället för att skrota direkt innebär att vara mer resurseffektiv och därmed är det ett steg mot att uppnå cirkulär ekonomi. Slutsatsen blev att det är ekologiskt och ekonomiskt hållbart att revidera komponenter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)