Ett mål i rätt riktning? : En studie om översiktsplanering mot miljömålet God bebyggd miljö

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering; Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning: Miljömålet God bebyggd miljö ingår i de 16 miljömål som Sveriges miljöarbete ska utgå ifrån för en ekologisk hållbar samhällsutveckling. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö och menar att fysisk planering med fokus på översiktsplanen utgör det främsta medlet för att arbeta med miljömålet. Boverket bedömer även att målet inte kommer uppnås till år 2020 med befintliga styrmedel (Boverket 2018j). Med bakgrund i detta undersöker denna studie översiktsplaners hantering av miljömålet God bebyggd miljö samt problematik kopplat till implementering av mål.  Denna studie analyserar hur fyra stycken olika kommuner behandlar miljömålet God bebyggd miljögenom dess preciseringar i deras respektive översiktsplaner. Genom en kvalitativ innehållsanalys har översiktsplanerna undersökts för att utreda om kommunerna implementerar miljömålet genom visionära eller applicerbara ställningstaganden samt hur omfattande implementeringen är. Det kan utifrån detta resultat utläsas att de krav som implementeringsforskning ställer på målformulering inte tycks uppnås. Dessa krav är att ett mål måste förståssamt kunnaoch viljagenomföras för att leda till implementering. Utifrån studiens resultat ses framförallt en problematik kopplat till att förståmålet. Översiktsplanerna uppvisar en övervägande visionär utformning av ställningstaganden kopplat till de olika preciseringarna, vilka inte uppvisar den tydlighet som krävs för att de ska kunna implementeras. Detta antas kunna härledas från en svårighet att förstå miljömålet God bebyggd miljöoch dess preciseringar. Dessa visionära ställningstaganden fyller dock en funktion politiskt då de legitimerar planeringen och föreslagen utveckling. Undersökningen visar att kommunerna prioriterar fyra av de nio preciseringar som undersökt högre än övriga. En vilja att arbeta med miljömålets innehåll tycks finnas men utifrån denna studie kan det ifrågasättas i vilken utsträckning samt vad kommunernas motiv till detta är. Det finns en antydan till att miljömålet används som helhet i form av ett retoriskt begrepp för att dra nytta av den obestridliga positiva hållbara utveckling som det innebär trots att endast vissa delar ges faktisk styrning. Detta skulle innebära en möjlig förklaring till varför miljömålet inte uppnås. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)