LENA - upptäcker den språkliga miljön : Den tidiga lyssnings- och talspråksmiljön hos en grupp svenska barn vid 12 till 18 månaders ålder.

Sammanfattning: It has been shown that the amount of words known by a child may vary greatly, even as early as in their preschool years. This may have later consequences on their abilities in reading and writing. Language development of a child is, to a large extent, based on its interaction with its environment. By speaking with a child, in addition to speaking to it, one may support its language development considerably. There are tools to map a child’s early listening environment and colloquial language environment, in this case, Language ENvironment Analysis (LENA). In relation to the parents’ levels of education, potential connections between the amount of adult words, conversational turns and child vocalization were investigated. Additionally, the child’s expressive vocabulary was also investigated (measured with the parent report SE-CDI). A smaller validation regarding adult words and child vocalizations were done on LENA. 10 children between the ages of 12 to 18 months with normal hearing ability, swedish as their only language and no known disabilities participated in the study. A daylong recording was done with a recording device, which was worn by the child in a vest. After a completed recording the data were analyzed by LENA. No significant correlations could be reported between adult words and child vocalizations as well as between conversational turns and child vocalizations. The level of education of the participating mothers correlated with conversational turns (r = .66, p = .05), electronic sounds (r = .66, p = .05) and a higher score on the parent report Developmental Snapshot (DS) (r = .87, p = < .001). The result of the validation between the test leaders’ average results and LENA’s calculation had a congruence of 76% for adult words and 69% for child vocalizations. In conclusion, the LENA method could be used to get an overall picture of a child’s language environment. However, further validation of LENA in swedish is required.  Det har visat sig finnas stora skillnader i antal ord barn kan redan i förskoleålder, vilket kan ge konsekvenser i senare skolår, gällande till exempel läsförståelse. Barns språkutveckling bygger till stor del på interaktion med omgivningen. Genom att prata med barnet, och inte bara till barnet, kan omgivningen stötta barnets språkliga utveckling i större utsträckning. För att kartlägga den viktiga tidiga lyssnings- och talspråksmiljön hos barn finns nu analysverktyget Language ENvironment Analysis (LENA), som användes i föreliggande studie. Eventuella samband mellan antal vuxenord, turtagningar och barnyttranden samt barnens tidiga expressiva ordförråd undersöktes (mätt med föräldraskattningsformuläret SE-CDI), i relation till föräldrarnas utbildningsnivå. En mindre validering avseende antal vuxenord och barnyttranden utfördes även på analysverktyget LENA. I studien deltog 10 svensktalande normalhörande barn i åldrarna 12 till 18 månader, utan kända funktionsnedsättningar. En dagslång ljudinspelning genomfördes med hjälp av en inspelningsdosa, vilken bars av barnet i en väst. Efter färdig ljudinspelning analyserades datamaterialet av LENA. Inga signifikanta samband kunde rapporteras gällande antal vuxenord och barnyttranden eller mellan antal turtagningar och barnyttranden. Utbildningsnivån hos de deltagande mammorna korrelerade med turtagningar (r = 0,66, p = 0,05), skärmtid (r = -0,63, p = 0,1) och högre poäng på föräldraskattningsformuläret Developmental Snapshot (DS) (r = 0,87, p = <0,001). Resultatet från valideringen mellan testledarnas genomsnittliga resultat och LENAs beräkning hade en överenstämmelse på 76 % för vuxenord och 69 % för barnyttranden.  Slutsatsen är att LENA-metoden kan användas för att ge en övergripande bild av barns språkliga miljö men att mer validering av LENA behövs på svenska.