Markanvisningar som verktyg för att stimulera cirkuläritet och delningsekonomi

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur markanvisningar kan användas som ett verktyg för att stimulera förekomsten av cirkuläritet och delningsekonomi vid ny bebyggelse. Syftet med cirkulär ekonomi är att minimera utvinningen av nya resurser, genom att produkter och material behålls, återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Inom cirkulär ekonomi förekommer även begreppet delningsekonomi, som syftar till att skapa ett effektivare kapacitetsutnyttjande genom delning av underutnyttjade resurser. Cirkulär ekonomi har pekats ut som ett område som bör prioriteras framöver, för att Sverige ska kunna uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Genom att arbeta med cirkulär ekonomi vid utveckling av ny bebyggelse, kan ett mer hållbart samhälle skapas. Ett sätt att stimulera arbetet med cirkulär ekonomi kan vara genom markanvisningar, vilket är ett verktyg som används för att överlåta eller upplåta kommunalt ägd mark till fastighetsutvecklare som ska genomföra bostadsbebyggelse eller annan exploatering. Vid markanvisningar har kommuner god möjlighet att styra vem som ska få genomföra byggnationen samt påverka hur och på vilket sätt byggnationen ska utföras, genom att tillämpa olika urvalskriterier. Det finns dock ett antal lagar och regler som kommunen behöver förhålla sig till, bland annat plan- och bygglagen som innehåller ett förbud mot att ställa särkrav på byggnaders tekniska egenskaper. För att uppnå studiens syfte avser rapporten att besvara på vilka sätt cirkuläritet och delningsekonomi förekommit i tidigare markanvisade projekt med hållbarhetsprägel, samt hur kommunens urvalskriterier formulerats i dessa markanvisningar. Studien avser även att besvara vilka möjligheter samt hinder som finns gällande att arbeta med cirkuläritet och delningsekonomi vid markanvisningar. Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie, där sex stycken markanvisningar från tre olika kommuner har studerats. Kommunerna är Malmö, Lund och Helsingborg. I studien har även en litteraturgenomgång gjorts, för att skapa ett teoretiskt ramverk samt sammanställa det aktuella kunskapsläget och den befintliga forskningen inom ämnet. De datametoder som användes för fallstudien var dokumentanalys av markanvisningsprospekt och projektförslag, samt intervjuer med kommunala representanter för respektive markanvisning. Resultatet av studien visar att det finns goda möjligheter att arbeta med cirkuläritet och delningsekonomi vid markanvisningar, eftersom det förekommer flera olika åtaganden med hög ambitionsnivå inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi i de projekt som tilldelats genom markanvisning. I de studerade markanvisningarna har kommunerna gärna använt urvalskriterier inriktade mot hållbarhet och innovation, som dock formulerats relativt ospecificerat för att låta fastighetsutvecklarna föreslå egna hållbarhetsåtaganden. Studien visar att kommunerna ofta beskriver sina ambitioner och mål gällande hållbarhet i markanvisningsprospekten, och låter sedan fastighetsutvecklarna i sina förslag redogöra för hur de avser att uppfylla kommunens visioner. Eftersom fastighetsutvecklarna i studien uppvisar en positiv egen vilja till att arbeta med cirkulära och delningsekonomiska åtaganden, bedöms det finnas utrymme att använda urvalskriterier som är mer specificerade mot cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Ett exempel på ett sådant urvalskriterium är nyttjandegrad av yta, för att stimulera förekomsten av delade lokalytor.