Begreppet 'klimatflykting'- en undersökning av de doktrinära ståndpunkterna av begreppets definition och betydelse

Sammanfattning: Sambandet mellan klimatförändringarna och tvångsmigration är ett relativt nytt, men väl utforskat område inom den juridiska forskningen. I nuläget finns det inga folkrättsliga bestämmelser som reglerar sambandet, trots att verkningarna av klimatförändringarna förväntas driva, och har drivit, ett stort antal människor på flykt. För att kunna utveckla ett adekvat juridiskt skydd för denna grupp har det föreslagits att gruppen ska benämnas ‘klimatflyktingar’ och att begreppet ‘klimatflykting’ ska utgöra grunden för det folkrättsliga skyddet. Uppsatsen syfte är att undersöka ställningstaganden kring begreppet klimatflykting genom att studera folkrättslig doktrin. Begreppet klimatflyktingar saknar folkrättsligt erkännande då begreppets innebörd inte är förenligt med de krav som framställs i flyktingkonventionen. Flyktingkonventionen är det huvudsakliga folkrättsliga instrument som styr flyktingdefinitionen, vilket innebär att de som flyr på grund av klimatrelaterade orsaker inte kan förväntas begagna sig av det skydd som omfattar till exempel politiska flyktingar. Inom doktrinen har det diskuterats om ett införande av begreppet klimatflykting i flyktingkonventionen är ett lämpligt tillvägagångssätt för av att utveckla det juridiska skyddet för de som drivits på klimatrelaterad tvångsmigration. Förslaget har ansetts vara inadekvat och svårt att genomföra på grund av att klimatrelaterad flykt skiljer sig markant från den typen av flykt som åsyftas i flyktingkonventionen. För att flykting ska erkännas sin flyktingstatus enligt flyktingkonventionen måste det vara fråga om gränsöverskridande flykt på grund av välgrundad fruktan för förföljelse. Kraven har visat sig svåra att applicera på klimatrelaterad tvångsmigration eftersom klimatrelaterad flykt förväntas ske inom landsgränserna. Dessutom saknar klimatpåverkan ett direkt samband med förföljelsegrunderna. Användandet av begreppet klimatflykting har kritiserats på grund av att det indikerar att det finns en direkt korrelation mellan klimatförändringar och tvångsmigration. Tvångsmigration är multi-kausalt, vilket innebär att det finns flera bakomliggande faktorer även i de fall där det är fråga om klimatrelaterad tvångsmigration. Förespråkare för användandet av begreppet klimatflykting belyser att flyktingbegreppet är för stelbent och inaktuellt då flyktingskapet i dagsläget även inkluderar klimatrelaterad flykt. Användandet och en etablering av begreppet klimatflykting vore således ett steg i rätt riktning. Vidare har juridiska begrepp oftast en innebörd som sträcker längre än ordalydelsen, argumentet att begreppet klimatflykting inte fångar den multi-kausala aspekten av tvångsmigration bör därför inte utgöra ett hinder för begreppets användande. De doktrinära åsikterna går isär rörande frågan om begreppet klimatflykting endast ska omfatta personer som korsar en internationell landsgräns, eller om begreppet även inkluderar internflyktingar. Förespråkare av det förstnämnda anser att de som bedrivs på internationell, klimatrelaterad tvångsmigration är särskilt utsatta då de saknar folkrättslig skydd enligt flyktingkonventionen. De tvångsmigranter som flyr inom landet omfattas av UNCHR Guiding principles on Internal displacement och kan således tillgodogöra sig ett visst juridiskt skydd eftersom dokumentet inkluderar internflykt på grund av klimat- och miljökatastrofer. Argumentet har kritiserats då The Guiding Principles är ett soft law- instrument och därmed inte att likställa med bindande folkrättsliga konventioner. Gränsdragningen vid begreppet klimatflykting kan bli särskilt svår i de fall där missförhållanden som fattigdom och svält har en lika stor betydelse för tvångsmigrationen. Att använda begreppet klimatflykting i detta fall kan därför anses vanskligt och godtyckligt. Det har i fallstudierna lyfts fram att tvångsmigrationen i landet främst beror på andra missförhållanden än klimatrelaterade katastrofer. Då majoriteten av all klimatrelaterad tvångsmigration kommer att ske inom landsgränserna bör folkrättsliga organ verka för att The Guiding Principles införs som lag i särskilt utsatta länder för att stärka internflyktingarnas skydd. Dokumentet behandlar, till skillnad från flyktingkonventionen, flyktingskapet i tre stadier; förebyggande åtgärder, reaktiva åtgärder och återuppbyggande åtgärder. Frågan om innebörden av begreppet klimatflykting är vida omtvistat, begreppets yttre gränser definieras av de flesta som internationell eller intern tvångsmigration på grund av klimatrelaterade orsaker. De doktrinära åsikterna är dock ense om att begreppet för närvarande existerar i ett juridiskt tomrum. Detta behöver åtgärdas om tvångsmigranter som flyr på grund av klimatrelaterade orsaker ska kunna tillägna sig ett folkrättsligt skydd i framtiden.