Klarspråkets effekter för myndighetsspråk : En studie av utformning och effekter av ett autentiskt klarspråksarbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

Sammanfattning: I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)