Kulturarvets plats i planeringen

Sammanfattning: Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län. Båda har hanterat kulturarvsfrågor i planprocessen. Fallstudierna i den empiriska undersökningen bygger på material från planprocesserna i form av planhandlingar samt inkomna yttranden. Utifrån inkomna yttranden görs en diskursanalys av kulturarvsdiskursen, där betydelsebärande element och föreställningar om kulturarv undersöks. Analysen av kulturarvsdiskursen belyser hur olika aktörer ser på kulturarv och på vilket sätt de talar om det. I kapitlet Bakgrund beskrivs UNESCO – världsarvskonventionens syn på kulturarv och produktionen av världsarv och riksintresset Karlskrona beskrivs utifrån Riksantikvarieämbetes syn. Även de lagar som styr kulturarvet och kommunal planläggning behandlas och en sammanställning görs av översiktsplan från 1991 och 2002, vilka ligger till grund för de båda detaljplanerna. Som verktyg och utgångspunkt har en forskningsöversikt tagits fram, vilken lägger en grund för diskussion om de teorier som finns angående kultur- och världsarv. Bland annat lyfts i detta kapitel frågor som till exempel vad är kulturarv, vad är inte kulturarv, för vem/vilka skall kulturarvet utformas och av vem/vilka? I Kulturarvsbegreppet – En forskningsöversikt diskuteras även demokrati i kulturarvspolitiken, kulturarvsproduktion och kulturarvsmarknaden. Framför allt belyses olika definitioner och uppfattningar om vad kulturarv är eller kan anses vara. I kapitlet Planeringens konsekvenser, beskrivs planering och planerarens roll utifrån ett kulturarvsperspektiv. Resultatet av analysen av kulturarvsdiskursen är att kommunens föreställning om kulturarv inte överensstämmer med den syn medborgarna presenterar i sina yttranden om kulturarv. Kommunen ser på kulturarv som något marknadsförande, en produkt som kan säljas och som ett näringslivspolitiskt argument. Medan medborgarna ser på kulturarv som ett inslag i deras livsmiljö som ska bevaras och visas hänsyn. De båda detaljplanprocesserna för Kvarteret Axel respektive Stadsmarinan har resulterat i många likheter och flera tydliga skillnader. Främst utgörs skillnaden av Länsstyrelsen yttrande och syn på kulturarv. Den största likheten i båda fall, är att medborgarnas syn och föreställningar om kultur- och världsarv är samstämmiga. Det framgår att det finns föreställningar om vad som är unikt, pittoreskt, värdefullt och värt att bevara. Det går inte att utläsa att detaljplanerna har ändrats som ett resultat av medborgarnas syn på och föreställningar om kulturarv.