Radon i nya byggnader : Utvärdering av krav för att säkerställa låga radonhalter i inomhusluften

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: Radon är en radioaktiv gas som är färg- och luktlös och finns naturligt i marken. Radon bildas genom att grundämnet uran i jordskorpan omvandlas till andra ämnen i en sönderfallskedja. Exponering för radon ökar risken att utveckla lungcancer och det är framförallt rökare som drabbas. Radon orsakar störst problem i hus som har otätheter mot mark och/eller är dåligt ventilerade. Radon i inomhusluften kan komma från tre källor: byggnadsmaterial, hushållsvatten och mark runtom och under bostaden. I Sverige är det marken som ger upphov till de högsta radonhalterna i inomhusmiljö. I Sverige drabbas cirka 500 personer årligen av lungcancer på grund av radon i bostaden och av dessa är det cirka 450 som är rökare. I syfte att förebygga radonproblem har Boverket fastställt gränsvärde på 200 Bq/m3 för radon i inomhusluften för nya byggnader. Utöver myndighetens krav finns det andra styrmedel inom byggbranschen som förespråkar en god inomhusmiljö och radon ingår ofta som en parameter i bedömningskriterierna. Certifiering avseende hållbara byggnader är en trend som pågår inom byggbranschen. Två miljöcertifieringssystem som är relevanta för radonfrågor är Miljöbyggnad och Svanen. I detta projekt har syftet varit att utvärdera de krav och kriterier avseende radon som myndigheter och miljöcertifieringsorganisationer ställer. Metodiken inkluderade en litteraturstudie av relevanta artiklar och rapporter. Mätdata för radon i nyproducerade bostäder samlades och analyserades. Statistiska analyser visar att myndighetens krav på 200 Bq/m3 verkar vara uppnåeligt i allmänhet. Vad gäller kriterierna från miljöcertifieringsorganisationerna är ett GULD-krav (<60 Bq/m3) inte svårt att uppnå. Det fanns däremot några bostäder som hade radonhalter över 100 Bq/m3. I denna studie har beräkningar av erforderlig tjocklek och armering för bottenplatta av betong enligt Eurokod 2 utförts med hjälp av Mathcad Prime. Syftet var för att ta reda på minsta tjocklek för en radontät betongplatta med hänsyn till högsta tillåtna sprickviddskrav. Resultatet av beräkningen visar att det går att bygga på olika sätt och samtidigt uppfylla de olika kraven. Det beror på vilka förutsättningar som finns i samband med byggandet och i vilket markområde byggnaden ska uppföras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)